Mikael Gianuzzi

De nya grönsaksodlarna använder inte traditionella växthus utan komprimerar sina vertikala planteringar i industrilokaler och källare och kallar odlingsplatsen för fabriken. I stället för sol är ledlampor ljuskällan. Odlingen sker hydroponiskt, det vill säga utan jord.

Bolaget Ljusgårda har nyligen fått in 50 miljoner kronor i riskkapital och har tagit ett banklån på ytterligare 80 miljoner kronor för finansieringen av sin nya salladsanläggning på 2 500 kvadratmeter i Tibro. När anläggningen är i full produktion i sommar räknar vd Andreas Wilhelmsson att produktionen av krispsallat ska öka från 2 ton i månaden till 60 ton i månaden. Ribban är dock högre satt och ytterligare kapital ska tas in för ännu en anläggning under 2021. Bland finansiärerna finns bland annat Karl-Johan Persson från H&M och Julas investmentbolag Jula miljö och teknik.

Dagligvaruhandeln är den främsta kunden och Ljusgårdas påssallat finns redan i 66 Icabutiker i västra Götaland, Jönköping och Örebro. När produktionen ökar ligger också Stockholm i planerna.

Målet är att bli den ledande aktören på påssallat i Sverige där mycket av försäljningen i dag handlar om importerad sallad.

– I dag har vi krispsallad och vi kommer att komma ut med en produkt till inom kort. Vi kommer att släppa produkter allt eftersom under de kommande åren tills vi har hela påssalladshyllan så att säga. Vi tittar också på nya kategorier. Det skulle kunna vara örter eller bär. Allt som går att odla inomhus med lönsamhet, säger Andreas Wilhelmsson.

Andra aktörer har varit inne på samma marknad men försvunnit. Varför ska ni lyckas?

– Odlingstekniken har mognat och nu finns den där. Men det är bara en del av pusslet. Du ska fortfarande bygga ett bolag, få igång en distribution, en försäljningskanal och bygga ett vettigt team på alla fronter. Där upplever jag att vi har en väldigt bra line-up för att kunna ta oss an det här, säger Andreas Wilhelmsson.

I det senaste bokslutet från 2019 hade bolaget en omsättning på 680 000 och ett minusresultat på 8,8 miljoner kronor.

Enligt Andreas Wilhelmsson är prognosen att Ljusgårda ska börja visa vinst 2022.

– Det är en fråga om stordriftsfördelar. Normalt sett om du har ett växthus ska du sälja till någon som tar det till ett packeri och sedan vidare i kedjan. Med inomhusodling kan vi göra allt under samma tak. Vi är vår egen odlare och packare. Vi köper in ett frö och ut från oss går sallat i påse till butik, säger Andreas Wilhelmsson.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/karl-johan-bergstrand-vertikalodling-ar-framtiden/">”Vertikalodling pusselbit i framtidens matproduktion”</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/coop-och-gronska-stadsodling-odlar-orter-i-hagastaden/">Coop odlar örter i butiken – ska bli självförsörjande </a>

<h3>Fakta: Så mycket har bolagen i riskkapital</h3>Ljusgårda 50 mkrGrönska stadsodling: 20,5 mkrUrban Oasis: 10,5 mkrSwedgreen: 10 mkrPlantagon (konkurs): 120 mkr

Riskkapitalet strömmar in i unga bolag i food-tech-sektorn. Vertikalodlaren Ljusgårda tog nyligen in 50 miljoner kronor för att odla 60 ton sallat i månaden.

”Vi är vår egen odlare och packare”.

Vertikal sallatsodling får 50 miljoner i riskkapital

Växtodling

De nya grönsaksodlarna använder varken sol, växthus eller jord – och tar hand om hela kedjan: ”Vi är vår egen odlare och packare”.