Börge Nilsson

ATL har tidigare kunnat berätta om hur bland annat norska Yara <a href="https://www.atl.nu/skog/ikea-och-belarus/">samt flera svenska bolag med kopplingar till lantbruket</a>, gör affärer med statliga aktörer i Belarus.

Gödselkoncernens kritik av Aleksandr Lukasjenkos terror mot sin egen befolkning, är ett skolexempel på hur ett stort företag kan agera. Det tycker Tomas Brytting, etikprofessor på Ersta Sköndal Bräcke högskola och docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

På hemsidan har han sett att Yara skrivit under en rad internationella deklarationer om miljö och etik.

– De är med i allt man ska vara med i, har förbundit sig till allt som stora företag ska.

Det ställer krav på öppenhet och transparens när verksamheten hamnar i ett etiskt tvivelaktigt sammanhang, som att vara storkund till ett helstatligt företag i en diktatur. Yara måste tydligt berätta hur man använt sin makt för att försöka påverka leverantören.

– Annars kan den strategin lätt tolkas som dubbelmoral eftersom man fortsätter handla.

Tomas Brytting ser tre möjliga konsekvensetiska strategier. Det första är bojkott, att inte befatta sig med det etiskt tvivelaktiga.

– Det låter enkelt. Men frågan är vad man förändrar om man väljer den strategin.

Det andra är att välja den samarbetspart som är bäst i klassen om vi rör oss i ett land eller en bransch där ingen är särskilt bra.

– Det tredje är att påverka. Man kan kontakta ledningen eller styrelsen och skapa dialog för att få dem att förbättra sig.

<h3>Hårdare klimat när handel politiseras</h3>

När den sydafrikanska apartheidregimen hade fallit belönades företag som hade stannat kvar i landet och försökt åstadkomma förändring. På samma sätt premierades företag som tidigt etablerade sig i Baltikum när Sovjet föll.

En liten aktör utan makt, till exempel bonden som köper mineralgödsel till sin gård, har egentligen samma strategiska val. Men förmågan att påverka är så mycket mindre. Först om många bönder agerar tillsammans, till exempel genom sin organisation, ger det styrka.

Man kan också tänka pliktetiskt, alltså följa sin moraliska plikt.

– Då är det kategoriskt förbjudet att ha samröre med diktaturer oavsett konsekvenserna, säger Tomas Brytting.

Men att vägra handla med länder vars regim man inte gillar är en trend som Julie Wilhelmsen, säkerhetspolitisk forskare på Norges utrikespolitiska institut, ogillar.

– Många skulle säga att det är positivt att Yara använder den makt de har till att försöka påverka politiken. I deras fall handlar det om anställda i det företag de handlar med, så där är det rätt naturligt. Men det har samtidigt sidoeffekter.

Julie Wilhelmsen ser ett hårdare klimat när handel politiseras.

– Då kan du inte ha ekonomiskt samarbete med varken Kina, Ryssland eller Turkiet. Det stoppar den handel som annars skulle kunna knuffa auktoritära stater i mer demokratisk riktning.

LÄS MER OM YARA:<a href="https://www.atl.nu/lantbruk/yara-och-belarus/">Yaras köp av kalium göder diktatorn</a><a href="https://www.atl.nu/lantbruk/yara-och-protesterna-i-belarus-detta-har-hant/">Yara och protesterna i Belarus – detta har hänt</a>

Företag som handlar med diktaturer riskerar att kritiseras för dubbelmoral även om de försöker påverka till det bättre.– Då är det oerhört viktigt att de öppet talar om precis vad de gör för att påverka, säger etikprofessor Tomas Brytting.

Etikprofessorn om företagets handel i Belarus.

”Yara måste berätta hur man försöker påverka”

Marknad

Etikprofessorn om företagets handel i Belarus: ”Strategin kan tolkas som dubbelmoral eftersom man fortsätter handla.”