Torbjörn Esping

Miljöorganisationen WWF anser problemen med nyckelbiotoper är överdrivna, och har kommit att snarare bli en känsloladdad symbolfråga.

– Nyckelbiotoperna är på samma konfliktnivå som rovdjursfrågan. Den har blivit starkt känsloladdat, många uppfattar att makten koncentreras till i Stockholm och hotar friheten på den bortglömda landsbygden, säger Linda Berglund, skogsansvarig på WWF.

Arealen registrerade nyckelbiotoper uppgår idag till cirka 466 000 hektar, enligt Skogsstyrelsen som bestämmer vilka bestånd som ska klassas som nyckelbiotoper. En grov bedömning är att myndigheten i sina inventeringar kommer att hitta ungefär lika mycket nyckelbiotoper till. Det skulle motsvara fyra procent av den produktiva skogsmarken i Sverige.

– I landet som helhet är det inte så att vi har för många nyckelbiotoper, utan vi har för få. Fyra procent är inte riktigt i närheten av den nivån som behövs i livsmiljöer för vissa arter, säger Linda Berglund.

Problemet är att skogsägare inte är garanterade kompensation för nyckelbiotoperna, och att de inte får lov att avverka dem om de är certifierade enligt FSC.

WWF pekar på att de flesta nyckelbiotoper ryms inom de avsättningar som skogsägaren måste göra i vilket fall som helst. De som drabbas är de skogsägare som har en stor andel nyckelbiotoper.

Enligt LRF Skogsägarna finns det 40 000 hektar nyckelbiotoper på nyckelbiotopsrika brukningsenheter och som ännu inte fått något formellt skydd med ersättning till markägarna. 200 000 hektar kan tillkomma.

– Det är överkomligt. I debatten kan det låta som att var och varannan har 30, 40 procent på sin fastighet, säger Linda Berglund.

För henne är lösningen inte att man ändrar certifiering så att man får hugga i nyckelbiotoper, inte ens med alternativa brukningsmetoder, det blir en ”gråzon”. Lösningen är i stället att staten kompenserar de markägare som har stor andel nyckelbiotoper, antingen genom formellt skydd eller genom ersättningsmark.

– De ska ha förtur att komma in och få formellt skydd, man ska göra en riktad satsning på den kategorin.

Linda Berglund konstaterar att skogsdebatten är mycket polariserad idag och handlar om konflikten mellan behovet av både avverka mer och skydda mer skog. Men enligt WWF finns det möjlighet att öka produktionen utan att det går ut över miljön.

– Det röda skynket för miljörörelsen vad gäller produktionshöjande metoder är typ contortatall, gödsling och stubbrytning. Men det som ger mest effekt är att minska viltbetet och förbättra föryngringen, där finns en hel del man kan göra som inte är kontroversiellt.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/de-flesta-positiva-till-formellt-skydd/">Biotopskyddsområden mindre populära</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/for-lite-pengar-for-nya-nyckelbiotoper/">Satsning på nyckelbiotoper ifrågasätts</a>

Nyckelbiotoperna är inte ett stort problem, enligt Linda Berglund skogsansvarig på WWF.

Nyckelbiotoperna är inte ett stort problem, enligt Linda Berglund skogsansvarig på WWF.