facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

Visst är tröskan en speciell maskin

Tröskorna har blivit all större med fördubblad motoreffekt och skärbord som är över tio meter. Men ännu utnyttjas inte hela tröskans kapacitet och där spelar tröskföraren en viktig roll, skriver ATL:s politiske redaktör Lars Vernersson.

Det är något speciellt med skördetröskor. Så stod det på en av de bilder tröskexperten Gunnar Lundin från JTI visade under sitt föredrag på tröskkonferensen i Vreta Kluster i onsdags.

Visst är det så. Tröskan är den mest komplicerade maskinen fast den bygger på teknik från 1800-talet. Nya typer av urtrösknings- och frånskiljningssystem lanseras då och då, men tröskcylindern, slagskon och halmskakarna står sig fortfarande.

Tröskan är också den är jordbrukets dyraste maskin – och den används bara några få veckor om året.

Tröskan har också genomgått en fantastisk storleks- och effektivitetsutveckling. Under de senaste 25 åren har motoreffekten på de största tröskorna fördubblats, och når nu över 600 hästkrafter, och skärborden kan vara tolv meter breda.

De har troligen nått sin maximala storlek. Det har man förstås hört förut, men nu sätter vägtrafikregler gränsen: 3,5 meters fordonsbredd kan inte överskridas. Dessutom kan maskinernas vikt knappast öka, för då hotas jordens avkastningsförmåga.

Men kraven på allt högre kapacitet måste mötas. Det sker genom förbättring av enskilda komponenter, nya material och finlir.

En reflektion är att man kan sätta likhetstecken mellan resonemangen på tröskkonferensen och dem vid en skogsteknikdag i Stockholm nyligen (se ledaren den 30 januari).

Där var frågan hur den stagnerande produktiviteten ska ökas. Svaret fanns till stor del i förarhytten. Prestationen kan höjas genom att skördarföraren får hjälp av automatiserade funktioner.

Det gäller också i tröskhytten. En modern tröskas kapacitet utnyttjas bara till 40 till 60 procent, enligt Göran Sundqvist, Lantmännen Maskin.

På en tröska ska en mängd saker ställas in efter gröda, dess beskaffenhet och förhållandena i övrigt. Det kan automatiseras eller ske på distans via telematik.

Automatstyrning och automatisk hastighetsanpassning ger stora produktivitetsökningar. Det är teknik som redan i dag finns och säljs – men som inte utnyttjas fullt ut. Den som söker högre kapacitet kanske ska titta på hur dagens smarta tröskor kan utnyttjas i stället för att gå upp i storlek.

Jo, det är något speciellt med tröskor, och nog är det tankeväckande att det är människan som begränsar, inte maskinen.