Hans Dahlgren

De variationer som finns i jordbearbetning och försäljning av jordbruksredskap har mera med ekonomi och väder att göra, menar Tomas Rydberg.

– Torra höstar ökar användningen av kultivatorer, blöta höstar ökar användningen av plogen. Det är också beroende av växtföljdssjukdomar. Kommer det angrepp av fusarium eller något annat så plöjer bönderna ett tag. Men sedan är det också extremt kopplat till spannmålspriser. Ju bättre spannmålspriser desto fler plogar köps, säger han.

Antalet sålda växelplogar 2007-2016. Obs! På mobil - tryck och dra i sidled för att se hela tabellen.

Över tid har strukturrationaliseringen gjort att redskapen blir större men färre, men att nedgången på plogar skulle vara ett tecken på mindre intresse för plöjning verkar alltså inte sannolikt. Andelen plöjd mark har legat hyfsad stabil det senaste decenniet. Om man däremot backar 40 år i tiden så såg det annorlunda ut.

– Mitt första jobb var att undersöka för- och nackdelar med plöjningsfri odling eller reducerad jordbearbetning som man säger nu. Då var det svårt att hitta tio lantbrukare i Sverige som hade provat på plöjningsfritt. Men nu är det svårt att hitta lantbrukare som inte provat på det.

Det skiljer dock en del om man tittar runt i landet. Områden är, beroende på jordmån, mer eller mindre lämpade till reducerad jordbearbetning. I Sverige plöjs det minst i Svealands slättbygder. Där plöjdes 2014 bara 34 procent av den areal som haft höstspannmål som förfrukt, jämfört med 46 procent för riket i stort. I Svealand har man också den största arealen som inte bearbetas alls efter höstspannmål: 9 procent jämfört med 4 procent i genomsnitt.

Kan man avstå från plöjning finns det vinster att göra. Främst genom att spara tid och bränsle, men även miljöbesparingar med minskad markpackning och minskade kväveutsläpp. Även skördarna kan öka.

Bland annat visar ett försök från Ultuna att det 2015 gav störst skörd för vårkorn där man aldrig plöjt utan istället bearbetar till plogdjup med kultivator.

Tomas Rydberg tycker att man vetenskapligt också borde titta mera på direktsådd.

– Det har visat sig att mullmängden över tid ökar med 13-14 procent, vilket är ganska mycket. Med tanke på koldioxiddebatten är det en jättegrej. Att man kan binda mera kol.

Med kontinuerlig direktsådd blir ofta skördarna mindre, men med tanke på miljövinsterna skulle det med mera kunskap kanske gå att hävda att direktsådda arealer skulle vara berättigade till miljöstöd, men mera forskning behövs.

– I stället ökar kemikalieanvändningen, så man kommer kanske i konflikt mellan miljömål, säger Tomas Rydberg.

LÄS MER: Kalkyl: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/kalkyl-jamfor-tackningsbidrag-2-mellan-konventionell-och-ekologisk-odling/">Jämför lönsamhet mellan konventionell och ekologisk odling</a>

Överlag ökade lantbrukets investeringar i maskiner för jordbearbetning förra året, men antalet sålda plogar gick ner. Före detta statsagronomen Tomas Rydberg som följt utvecklingen i 40 år menar att man ska vara försiktig med att dra några långtgående slutsatser utifrån siffrorna.

PREMIUM. Investeringarna i maskiner ökade något förra året undantaget plogar.