Malin Eborn

Gunilla Aschan, chef för Jord och skog på Nordea.

Om ett företag har sämre rörelseresultat innebär det högre risk för banken vilket ger högre ränta. Att kunna visa vinst blir allt viktigare och spridningen i låneränta har ökat de senaste åren mellan olika lantbruksföretag, enligt bankerna.

Ulf Möller, segmentsansvarig för Skog och Lantbruk på Swedbank och Sparbankerna är tydlig med sin målsättning.

– En enskild firma bör klara 80 procent av avskrivningarna i amorteringen och ha 450 000 kronor, inte 32 000 kronor, över på sista raden till lön, säger han.

Visserligen klarar kanske inte så stor andel av lantbruksföretagen dessa krav än men det finns goda exempel, tillägger han. Därför är kraven viktiga att kommunicera ut tycker han. Ska bankerna vara med och finansiera investeringar enligt den nya livsmedelsstrategin måste det vara bra och långsiktigt hållbara affärer.

– Den som lånade fem miljoner kronor igår lånar 50 miljoner i dag och 145 miljoner i morgon. När det blir så stora bolag måste vi ha vinstdrivande företag inom lantbruksnäringen, säger han.

Sedan 1-2 år tillbaka lägger Swedbank mer fokus på vinst.

– Att sämre rörelseresultat innebär högre risk och ger högre ränta är ingen hemlighet, säger Ulf Möller.

Han vänder sig emot traditionen att ingen vill flagga med vinst i lantbruket och menar att branschen måste bli mer lik andra branscher där man gärna framhåller sina vinster.

Att specifikt många lantbrukare fått en höjning av bottenräntan de senaste månaderna känner han inte igen. Men Swedbank höjde den rörliga räntan på företagskrediter till samtliga kunder i mars med 0,4 procentenheter vilket väckte kritik bland småföretagare. Motiveringen är att 0,10 procentenheter består i att banken bestämt att de inte ta betalt för inlåning trots negativ ränta.

– Resten, 0,3 procentenheter, beror på ytterligare krav som Finansinspektionen har ställt på oss att ha mer pengar i kassakistan, säger Ulf Möller.

Han påpekar att de skett en viss attitydförändring vid investeringar på grund av att alla banker gjorde kreditförluster inom segmentet jord och skog förra året. Det kan leda till en mer restriktiv inställning när det gäller till exempel att vara med och finansiera markköp till de mycket höga priser på 350 000 till 400 000 kronor per hektar som förekommer framför allt i Skåne.

– Jag kan inte se hur man får ihop kalkylen med ett hektarspris på över 250 000 kronor per hektar och med dagens spannmålspriser. Då kan jag tänka mig att det finns banker som verkligen undrar om detta är en sund affär, säger han.

Uppgifter från Lantbruksbarometern 2017 visar att de allra flesta lantbruksföretag trots allt får sin låneansökan beviljad men att avslagen har ökat. Andelen lantbruksföretag som fått nej på kreditförfrågningar från sin bank låg på 2 procent 2016 jämfört med 1 procent 2015.

Det är främst grisproducenter, 6 procent, och mjölkföretagare, 4 procent, som fått avslag.

Gunilla Aschan, chef för Jord och skog på Nordea, bekräftar att spridningen i låneränta mellan olika lantbruksföretag ökat de senaste åren och att justeringarna i ränta görs successivt.

Totalt sett måste bankerna leva upp till sina regelverk att hålla en viss mängd eget kapital i förhållande till kreditstocken. Hur mycket kapital som måste hållas bedöms efter risk.

– Eget kapital kostar pengar så det måste man ta betalt för. Företag med ett lågt resultat anses ha en högre risk och får då betala högre ränta eftersom banken har en högre finansieringskostnad, säger hon.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tuffare-bankkrav-ger-manga-lantbrukare-samre-villkor/">Tuffare bankkrav ger lantbrukare försämrade villkor</a>

Rådgivare vittnar om en allt tuffare bankattityd där lantbruksföretag som inte kan uppvisa goda resultat får försämrade villkor, Här är bankernas svar.

"Vi måste ha vinstdrivande företag i lantbruket", säger Ulf Möller, Swedbank.