Vattnet forsar förbi det gamla vattenkraftverket Skogsbokvarn i Lidan i Västergötland när Helena och Anders Bjursell visar runt. 2004 investerade de 2,3 miljoner kronor här och lade hundratals arbetstimmar på något som såg ut att ligga helt i tiden.

– På den tiden sa politikerna att vi måste använda de resurser vi har. Sol, vind och vatten. Så vi räknade på kostnaden för att rusta upp, säger Anders Bjursell till ATL.

De ville bidra till den omställning som samhället behöver göra och anläggningen har förutsättning att fungera i många decennier framöver. Men 2013 fick de krav på sig att ansöka om förnyat tillstånd för sin verksamhet.

De har förgäves överklagat det kravet. En ansökan blir sannolikt en mycket dyr historia och risken är stor att de får avslag, på grund av svenska myndigheters hårda tolkning av EU:s vattendirektiv.

– När vi gjorde den här satsningen byggdes det många vindkraftverk här runt omkring. Somliga satsade på förnyelsebar el genom vind, vi gjorde det genom vatten, säger Helena Bjursell.

Nyligen deltog de i ett seminarium i Skara för vattenkraftsproducenter anordnat av elbolaget Bixia, som säljer el från ett 60-tal småproducenter, merparten vattenkraftverk. På seminariet lyfte kommunikationskonsulten Malin Thorsén upp den potential som finns i den lokalproducerade el som vattnet ger.

- Efterfrågan ökar på det närproducerade och hållbara, till exempel genom de rekoringar som uppstår. Det gäller att ta med det tänket in i elbranschen, säger Malin Thorsén.

Får man stöd från lokalsamhället och lyckas skapa en lokal opinion påverkas också politikerna. Det gör det svårare för länsstyrelserna att driva på, menar Malin Thorsén.

Bengt Carlsson på Bixia och kommunikationskonsult Malin Thorsén.

Bixia märker ett ökat intresse för att köpa närproducerad el. Krafthandlare Bengt Carlsson på Bixia vill inte berätta hur många köpare företaget har i dag, men han menar att branschen måste våga plocka fram det positiva i den närproducerade vattenkraftselen.

– Det ser lite mörkt ut men vi måste våga se möjligheterna. Det kan vara en bra idé att bjuda in folk i sin bygd och visa de gamla kvarnmiljöerna, säger Bengt Carlsson.

Helena och Anders Bjursell håller med och har jobbat utifrån idén om det lokala stödet. De och andra vattenverksägare i Lidan har varit med i lokalmedia, och har haft besök av politiker och beslutsfattare.

– Vi känner att vi har stöd från våra grannar. Och när vi berättar för folk om hur vi vattenkraftsägare blir behandlade tror de inte att det är sant, säger Helena Bjursell.

Kvarnmiljö. Skogsbokvarn i Lidan vid Tråvad i Västergötland.

Om det sen kommer att räcka i slutändan är oklart. Just nu kan de mest vänta på de diskussioner som förs om det nya lagförslaget som ligger hos regeringen.

– Det som vi trodde var en positiv investering för miljön har istället blivit något negativt och tilltron till de Svenska myndigheterna har sjunkit, säger Anders Bjursell.

Känner stöd. Anders och Helena Bjursell har stöd från lokalsamhället.

Bengt Carlsson på Bixia har nu under början av året träffat över 100 småskaliga vattenkraftsproducenter på seminarier från Örnsköldsvik i norr till Vrigstad i söder.

– Somliga är lite nedstämda och oroade över utvecklingen. Andra ser möjligheter. Priserna på el har krupit upp lite och det finns gott om vatten i vattendragen, säger Bengt Carlsson.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/fragorna-som-inte-finns-med-i-regeringens-plan/">Det vill regeringen lagstifta om i vår</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/okat-tryck-pa-sveriges-vattenregler/">Ökat tryck på Sveriges vattenregler</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/debatt/siffror-som-gor-vindkraft-till-vinnkraft/">Siffror som gör vindkraft till vinnkraft</a>

Ränta och amortering på ursprungligt banklån.

Fastighetsskatt cirka 17000 kronor.

Brakvarn tvärs över ån fanns redan på 1600-talet. Skogsbokvarn anlades 1858 av 10 bönder i trakten och drevs fram till slutet av 1800-talet då det såldes till en privatperson. Några få olika ägare var verksamma fram till 1969, då anläggningen lades ner.

1981 ville länsstyrelsen att dammarna skulle lagas men ägaren ville inte. 1990 köpte Helena och Anders Bjursell fastigheten. 2004 renoverade de verket efter att länsstyrelsen sagt ok. Elproduktionen kom igång samma år.

Det finns ungefär 2000 småskaliga vattenkraftverk i Sverige, enligt Svensk vattenkraftförening, SVAF. Merparten av dem ligger i Halland, Småland, Västra Götaland, Värmland och Bergslagen, där de bästa förutsättningarna finns. De småskaliga vattenverken producerar ungefär 4,3 TWh per år, vilket är drygt 3 procent av landets totala elproduktion. Det motsvarar elförbrukningen för 860 000 hushåll eller hela elbehovet i Göteborg. Enligt Jan-Åke Jacobson på SVAF är det möjligt att fördubbla produktionen om dessa verk effektiviseras.

Branschen kraftsamlar inför den nya lag som kan avgöra framtiden för den småskaliga vattenkraften. Kraftverksägare uppmanas att ta stöd av lokalsamhället för att väcka opinion för närproducerad el.

Kraftsamlar inför ny lag som kan avgöra framtiden för småskalig vattenkraft.