Börge Nilsson

I grannkommunerna Torsby och Arvika ser högljudda aktionsgrupper ut att sätta käppar i hjulen för stora vindkraftsparker.

– Vi har inte haft något motstånd alls. Ingenting!, säger skogsbonden Bertil Forsberg i Folkesgården, Västra Ämtervik.

Han är eldsjälen bakom de 23 nya vindkraftverk som byggs på Häjsberget, Länsmansberget och Fryksdalshöjden runt 300 meter över havet.

Några enstaka överklaganden är allt. Att det gått så smärtfritt beror på en stark bysammanhållning och på att Bertil Forsberg för tio år sedan gjorde hembesök hos varje markägare.

Och på ett mångårigt intresse för elproduktion på skogsmark.

– Det som drivit mig är nog teknisk nyfikenhet och att det redan fanns en kraftledning på skogen, säger han.

Snart ska rotorblad, nav och maskinhus upp på sina torn. Vid horisonten kan Bertil Forsberg se de nio verk som redan är resta.

På hans mark finns två vattenkraftverk som levererar el till Bixia, ett helt eget och ett som drivs i en samfällighet av gårdarna i byn.

– Jag hade funderat på vindkraft i åtta, nio år när Bixia skrev brev till alla samarbetspartners 2009 och berättade att de letade efter bra vindkraftslägen. Så jag anmälde mig.

Bertil bjöd upp Bixias affärsområdeschef Torbjörn Teng­strand på Länsmansberget där man kan se ända till Vänern sju mil söderut.

Torbjörn Tengstrand minns det första mötet och att han vände sig om och tittade rakt på Häjsberget, där den första parken nu finns.

Goda vindlägen är guld i vindkraftsbranschen. Här blåser det fritt från alla håll.

Nästa måste är att markägarna är med på planerna. Bara ett brev från exploatören med en begäran om att marken skulle upplåtas hade nog inte fungerat.

– Det kunde uppfattas som ett krav, som från en myndighet, säger Bertil.

Så han ringde runt till ett trettiotal skogsägare och bad att få komma hem till dem och presentera planerna för parken. Många kaffekoppar senare hade han fått grönt ljus från allihop.

– Det är en väldigt bra affär. Skogen där verken står är ofta ren impediment. Den årliga ersättningen på 2 300–2 500 kronor per hektar kan vara dubbelt så hög som skogsbruksvärdet.

Men det räcker inte med skogsägarna. Resten av bygden måste också övertygas.

– Vindkraftsparken ska avsätta 0,2 procent av intäkterna från elproduktionen i en bygdepeng som delas ut till föreningar i närheten. Då blir pengarna till glädje för fler.

Samfälligheten Hensgårds elektriska driver bland annat bondsåg och vattenkraftverk. Det gav Bertil Forsberg idén om att skaffa vindkraft och insikten om att hela byn måste vara med på planerna.

Bertil Forsberg tycker att hela landet har ett ansvar för att ställa om till förnybar elproduktion. Men då ska beskattningen av lokal produktion också ske lokalt.

– Det är det som är så bra, att arrendeavgifterna från vindkraft beskattas här i Sunne.

En totalkostnad på 1,4 miljarder kronor gör vindkraften på bergen till den största industri­etableringen någonsin i Sunne. Visserligen har kommunen enligt lag vetorätt mot vindkraft men det har aldrig någonsin varit aktuellt att utnyttja den, vilket diskuterats i grannkommunerna Torsby och Arvika.

– Att det inte varit några protester här tror jag beror på att alla blivit informerade på ett tidigt stadium och fått ställa sina frågor direkt. Kommunikationen är jätteviktig, säger Sunnes kommunalråd Gunilla Ingemyr (C).

<h3>Bertils 5 råd till markägare</h3>1. Hitta bra vindlägen utan störande flygtrafik eller radiolänk. 2. Samarbeta med dina grannar från första början och var generös med vilken mark som ska få dela på arrendet. 3. Skaffa en bra samarbetspartner som kan vindkraft så kan ni koncentrera er på markägarfrågorna.4. Se till att samhället runt omkring förstår att vindkraft är en värdefull och bra verksamhet, till exempel genom avsättning till en bygdepeng. 5. Se till att kommunpolitikerna förstår att arrenden ger skatteintäkter i närområdet. <h3>Folkesgården, Västra Ämtervik</h3>Företagsform: Enskild firma.Areal: 470 hektar, av vilka 461 hektar skog.Drift: Skogsbruk, vattenkraft och arrende för vindkraft. Har ett eget vattenkraftverk och är delägare i samfälligheten Hensgårds elektriska som driver elverk, sågverk, tvättstuga, slaktbod och samlingslokal. Omsättning 2019: 1,7 miljoner kronor. 1,3 miljoner på skogsbruk och 400 000 kronor på vattenkraft. Första utbetalningen för vindkraft sker i augusti 2020. <h3>Vindkraftsparkerna i Sunne</h3>Initiativtagare: Bertil Forsberg.Exploatör: Bixia Byggvind AB, som ägs av sex kommunala energibolag. Tekniska verken i Linköping är störst med 84,52 procent av aktierna. Investering: 1,4 miljarder kronor.• Häjsberget och södra LänsmansbergetAntal verk: 13.Kommentar: Installeras under 2019 och 2020 och tas i drift under året. Totalhöjd 200 meter, rotordiameter 142 meter och varje verk kan ge 13,8 GWh el per år. Hela parken ger el motsvarande årsbehovet för 35 000 hushåll. • FryksdalshöjdenAntal verk: 7.Kommentar: Högsta läget, Fryksdalshöjden, ligger 343 meter över havet. Miljötillstånd klart. Planerad byggstart 2021. • Norra LänsmansbergetAntal verk: 3.Kommentar: Miljötillstånd klart. Planerad byggstart 2021.

Skogsbonden Bertil Forsberg har startat bygget av 23 vindkraftverk i sin och grannarnas skog.– Vi räknar med att dela på 2,5 till 3 miljoner kronor per år i arrende, säger han.

”Pengarna blir till glädje för fler.”

Han fick bygden att satsa på vindkraft – gör miljonvinst

Teknik

23 vindkraftverk ska dra in 2,5 till 3 miljoner kronor per år i arrende för markägare i Sunne. Initiativet togs av skogsbonden Bertil Forsberg som har kämpat för vindkraft i över 10 år.