Anahita Arai

large_Åker.jpg

medium_Åker.jpg

small_Åker.jpg

thumbnail_Åker.jpg

Åker.jpg

<p>Tack vare en grödanalys med drönarkamera som mäter biomassan kunde viltskadorna hos Agroelit utanför Malmköping räknas ut. På de marker som undersökts var skördebortfallet 18 till 39 procent. Nationellt har viltskador på grödor fördubblats mellan 2014 och 2020. <a href="https://www.atl.nu/fordubblade-skordeskador-till-foljd-av-vilt">Det framgår i en rapport från Jordbruksverket som ATL tidigare har skrivit om.</a></p>

<p>– Vi har gjort alla åtgärder som Jägareförbundet föreslår. Jaktlaget sköter sig. Jag sitter även i styrelsen för älgskötselområdet, säger Alexander von Bothmer som är ansvarig för växtodling på Agroelit i Malmköping.</p><p>Just nu går växtodlingen plus minus noll.&nbsp;Det är tack vare konsultuppdrag som företaget går på plus.&nbsp;</p><h2>Staten får gå in</h2><p>– Förra året sa jag till markägaren att jag kommer att sluta med lantbruket om fem år om inte viltskadorna går ner, säger Alexander von Bothmer som understryker att han har god relation med både markägare och jaktlag.</p>

large_Alexander.jpg

medium_Alexander.jpg

small_Alexander.jpg

thumbnail_Alexander.jpg

Alexander.jpg

<p>Ägaren har förstått att antalet vilt måste ner, men det finns flera markägare i området, flera som enbart bedriver jakt och alla har inte samma förståelse.</p><p>– Jag tror inte att vi kan få till en förändring med dialog. Det är dags för staten att gå in eller så får de vara öppna med att de vill ha det som idag. Men då kommer jag att sluta, säger Alexander von Bothmer.</p><p>Lite längre bort i Taxinge arrenderar Per Fimmerstad 700 hektar av sex markägare och han också gjort mätningar med drönare av viltskadorna.</p><h2>Obotlig optimist</h2><p>–&nbsp;Jag skulle ha uppmärksammat viltskadorna redan för tio år sedan. Vilken industri accepterar 20 procentiga skador? Men jag är obotlig optimist och hoppas att vi ska få ner viltskadorna, säger Per Fimmerstad.</p><p>Förra året bjöd han in sex markägare som gemensamt äger 10 000 hektar till ett möte. På Per Fimmerstads marker äter viltet upp mellan 5 och 25 procent av skörden.&nbsp;</p><p>– Jag fick stöd av alla jordägare, det var jag förvånad över. De vill att vi ska fortsätta bruka jorden och vet att det blir en ödebygd om vi lägger ner. De förstår att det måste bli mindre vilt. De har varit väldigt tydliga mot sina jakträttsinnehavare, säger Per Fimmerstad.</p>

Höstraps med avbetad huvudrot, plantan har kompenserat sig med flera sidoskott.

large_1628087395632.jpeg

medium_1628087395632.jpeg

small_1628087395632.jpeg

thumbnail_1628087395632.jpeg

1628087395632.jpeg

<p>Både Per Frimmstad och Alexander von Bothmer vittnar om att det inte alltid är lätt att bedriva skyddsjakt om lantbrukaren vill behålla en god grannsämja och i vissa delar av landet ställs lantbrukare mot jägare när markägarna vill maximera sina arrenden.&nbsp;</p><h2>Samhällsekonomiska konsekvenser</h2><p>–&nbsp;Det är jordägarna som styr hur mycket vilt de accepterar och vad det får kosta. Det går inte att få ut max av jaktarrendet utan att det blir ett zoo. Det gäller att nå en balanspunkt, säger Per Fimmerstad.</p><p>– Viltskadorna får stora samhällsekonomiska konsekvenser. Vi behöver ställa oss frågan om jakten är viktigare än lantbruket. Är det viktigare att ett fåtal människor kan gå i skogen tio dagar om året och ha obegränsat med vilt än att vi har en svensk livsmedelsproduktion, säger Alexander von Bothmer.</p>

<h3>Fler artiklar om viltskador</h3><p><a href="https://www.atl.nu/fordubblade-skordeskador-till-foljd-av-vilt">Så mycket har viltskador i lantbruksgrödor ökat</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/har-ar-dronaren-som-ska-skramma-bade-hjort-och-vildsvin">Drönaren som skrämmer både hjort och vildsvin</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/viltet-betade-ned-hela-demoodlingen-av-raps-pa-brunnby">Viltet betade ned hela Brunnbys rapsodling</a></p>

<p><strong>Läs också:</strong> <a href="https://www.atl.nu/sa-fungerar-de-olika-vaxtodlingsprogrammen">Så fungerar de olika växtodlingsprogrammen</a></p>

<p>Förra året kostade viltskadorna cirka 300 000 kronor för Agroelit som arrenderar 300 hektar i Sörmland. Om inte viltskadorna minskar kommer Alexander von Bothmer att sluta med lantbruket.&nbsp;</p>

Viltskador kostade 300 000 kronor i fjol.

Han slutar om inte viltskadorna går ner

Företagande

Förra året kostade viltskadorna cirka 300 000 kronor för Agroelit som arrenderar 300 hektar i Malmköping i Sörmland. Om inte viltskadorna minskar kommer Alexander von Bothme att sluta med lantbruket. 