Cecilia Persson

Granplantorna får vara gröna. Men gårdens unga tallar ser randiga ut nu, medlet sitter kvar så att de syns var de sprutade senast och därmed hur mycket träden växer.

Lars-Erik Sandberg har fått en randig ungskog. Talltopparna lyser vita på de ställen där den viltbehandlats de senaste tre åren.

Nu har det blivit de nya toppskottens tur. Och det är bråttom att behandla när mycket annan föda vissnar bort i skogen.

– Vi borde egentligen ha börjat för ett par veckor sedan. Men vi har haft så mycket att göra på åkrarna, säger Lars-Erik Sandberg, som jobbar med gården tillsammans med sina söner.

Det har <a href="https://www.atl.nu/skog/halverad-algtilldelning-hart-slag-mot-skogsagare/">gått ett par år sedan ATL senast var precis bland de här</a> tallarna. Då var Lars-Erik Sandberg uppgiven och ledsen över den stadigt minskade älgtilldelningen för jakten, samtidigt som en inspektor på Södra vittnade om uppemot 90-procentiga skador på gårdens tallföryngringar.

– Jag har stridit för mer älgjakt här och tagit det ända upp till förvaltningsrätten, överklagat alla beslut. Men till slut orkar man inte. Det här är ett livsverk som jag inte vill ska förstöras helt, säger Lars-Erik Sandberg i dag.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/skog/halverad-algtilldelning-hart-slag-mot-skogsagare/">Halverad älgtilldelning hårt slag mot hans ungskog</a>

De valde till slut att börja viltbehandla alla tallplantor som är under en viss höjd. I år är det 25 000 tallplantor som ska duschas. På några sekunder förvandlas de begärliga toppskotten till något som smakar pyton.

– Det verkar som om det gör en väldig nytta. Det är nästan som om älgarna inte tycker om tall längre, och det är ju det vi försöker uppnå.

Älgar finns det fortfarande gott om lokalt. Men de är mer ängsliga, kanske har den ökade vildsvinsjakten gjort dem försiktigare, tror Lars-Erik Sandberg.

Samtidigt kräver det ganska många tusenlappar och arbetet måste upprepas varje höst i uppemot åtta år till, beroende på hur tillväxten ser ut de kommande åren. De räknar med utgifter på 30 000–40 000 kronor per år, lågt räknat, för både preparatet och arbetet tillsammans.

– Det är en ganska stor kostnad. Det tycker jag inte att man ska glömma bort. Räknat på tio års tid är det en ansenlig summa, säger Lars-Erik Sandberg.

Sedan fortsätter han och blinkar till:

– Men röjningen har vi i alla fall inte så mycket problem med, för allt är redan nerbetat. Så den biten är ju inte så betungande.

Vilket var alternativet till att viltbehandla?

– Det finns inga alternativ. Det är ju att låta bli att sätta tall. Men jag har varit envis och velat sätta tall. Vi har en del lite sämre marker och där ska det vara tall, det är det som fungerar.

Tillväxten har börjat ta fart igen. Hur mycket som beror på viltbehandlingen, vädret och antalet älgar i trakten är svårare att reda ut.

I Östergötland har älgstammen minskat de senaste tio åren medan annat klövvilt har brett ut sig, enligt länsstyrelsen. Men variationerna är stora lokalt och på Eriksbergs fastighet har <a href="https://www.atl.nu/skog/efter-kampen-mot-algskadorna-nu-far-han-skyddsjakt/">skyddsjakt på älg beviljats flera gånger</a>. Gårdens skogsfastighet delas dessutom av E22:an och viltstängslen blir en naturlig barriär för älgarna på båda sidor.

– I våras hade vi 23 älgar på ett gärde på en och samma gång, så det finns fortfarande mycket älg här, säger Lars-Erik Sandberg.

Eriksbergs gård har också spannmåls- och rapsodling på totalt 300 hektar. Nu skyddas tallarna, men Lars-Erik undrar vilka effekterna blir på lång sikt.

– Nu kommer detta att bli lite missvisande på älgstammen. Skadorna kommer säkert att gå ner. Då skriker ju alla: Nu har vi löst det här. Det är inte löst. Jag tror att det blir mer skador på gärdena i stället, så länge vi har de här stora viltstammarna.

25 000 tallplantor ska viltbehandlas i år på Eriksbergs gård i Valdemarsvik i Östergötland.

<h3>Eriksbergs gård</h3>Drivs av: Fredrik Sandberg, Lars-Erik Sandbergs son.Typ av gård: Skogs- och spannmålsgård i Ringarum i Östergötland. Företaget utför också entreprenörsarbeten i skogen åt olika kunder. Åkerareal: Cirka 300 hektar spannmålsodling.Skogsareal: Cirka 1 670 hektar, gran och tallskog, varav cirka en tiondel är renodlade tallföryngringar. I övrigt gran och tallblandskog.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/skog/hoga-kostnader-for-viltbetning-i-hela-landet/">Viltskador kostar över 20 miljarder</a>

Stängslar in delar av planteringen – se ATL TV från när vi besökte Eriksbergs gård 2018:

<div style="position:relative;width:100%;padding-bottom:56.25%;"><iframe allow="autoplay; fullscreen" allowfullscreen src="https://api.screen9.com/embed/IR2v8ZYoBCN5YCiOlRIBKwOGAmjEO775atlRqJ3nzgsLbYj3vTqNI76gjCEnp0ze" style="border:0;width:100%;height:100%;position:absolute"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": "https://schema.org", "@type": "VideoObject", "description": "Lars-Erik Sandberg har s\u00e5 stora betesskador att S\u00f6dra nu s\u00e4tter upp s\u00e4rskilda betesrutor p\u00e5 en nyplantering.", "name": "\u00c4lgen \u00e4ter upp hans ungskog - k\u00e4mpar f\u00f6r mer \u00e4lgjakt", "thumbnailUrl": ["https://cfcdn.screen9.com/img/x/2/x26wWhu7eoEbKJfZYVmGyA_image/480p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/x/2/x26wWhu7eoEbKJfZYVmGyA_image/360p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/x/2/x26wWhu7eoEbKJfZYVmGyA_image/thumb.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/x/2/x26wWhu7eoEbKJfZYVmGyA_image/240p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/x/2/x26wWhu7eoEbKJfZYVmGyA_image/144p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/x/2/x26wWhu7eoEbKJfZYVmGyA_image/image.jpg?v=0"], "uploadDate": "2018-09-26T09:01:54", "duration": "PT3M58S", "interactionStatistic": {"@type": "InteractionCounter", "interactionType": "https://schema.org/WatchAction", "userInteractionCount": 2301}, "embedUrl": "https://api.screen9.com/embed/IR2v8ZYoBCN5YCiOlRIBKwOGAmjEO775atlRqJ3nzgsLbYj3vTqNI76gjCEnp0ze"}</script></div>

Fler älgskador och mindre jakt blev till slut ohållbart för Eriksbergs gård. Varje år viltbehandlar man numera flera hektar ungskog för att skydda plantorna från betning. Taktiken verkar fungera.

Lars-Erik Sandberg: ”Det finns inga alternativ.”

Han viltbehandlar för att rädda sin ungskog

Skog

Men åtgärden kostar upp emot 40 000 kronor per år för Lars-Erik och Fredrik Sandberg.