Marcus Frennemark

Att lösdrift är huvudregeln råder det knappast några delade meningar om. Då har djuren bäst förutsättningar att utöva sina naturliga beteenden och då är arbetsmiljön bäst för den som sköter djuren.

Sedan mer än 40 år tillbaka går utvecklingen, driven av både strukturrationalisering och lagstiftning, i riktning mot lösgående djur inom alla produktionsgrenar.

<h3>Inte lika med dålig djurhållning</h3>

Fortfarande har många gårdar åtminstone vissa djurkategorier i uppbundna system. Rapporten kommer fram till att nästan hälften av mjölkgårdarna, 1 600 stycken, har uppbundna djur av något slag. Även hos 2 500 köttproducerande gårdar och 3 100 hästgårdar är djuren uppbundna.

Här bör det påpekas att uppbundna djur inte är lika med dålig djurhållning. Det finns djurbönder som har mycket god djurvälfärd och väl fungerande produktion även i stallar med uppbundna djur.

Men gårdarna med uppbundna djur tillhör ofta de mindre producenterna och många gånger har företagarna kommit en bit upp i åren. Ett generationsskifte; som kan innebär investering i lösdrift; eller avvecklad produktion kan oftast förutses inom halvtannat decennium.

Rapporten förordar därför, efter att ha tagit in synpunkter från olika aktörer i branschen, en övergångstid på 10-15 år. Ett alternativ kan vara att kravet på lösgående djur kopplas till när nuvarande djurhållare överlåter sin verksamhet, vilket skulle kunna innebära både snabbare och långsammare omställning totalt sett.

Frågan om ett riktat stöd till ombyggnad av stallar lyfts också men avvisas. Investeringsstöd och andra befintliga stödformer anses vara tillräckliga och mest rättvisa i förhållanden till dem som redan byggt om.

Nu återstår det att se om regeringen nöjer sig med rapportens försiktiga förslag till övergångstid eller om den vill visa handlingskraft med skarpare förslag.

<h3>”Krav på att hålla djur lösgående – konsekvenser, övergångsbestämmelser, undantag och andra incitament än lagstiftning”</h3>I regeringens proposition (2018:1192) till den nya djurskyddslagen slogs det fast att djur bör hållas lösgående. Jordbruksverket fick i uppdrag att utreda konsekvenserna av detta.Rapporten kan laddas ner <a href="http://www.jordbruksverket.se/download/18.5f90c92316ba146c98bd4de2/1561969085851/SJV_rapport_lösgående%20djur.pdf">här</a> från Jordbruksverkets hemsida.

15 miljarder kronor är prislappen för att släppa djuren fria. 236 000 nötkreatur, 17 500 hästar och 200 getter hålls fortfarande i stallar där de är fixerade.Allt enligt en rapport från Jordbruksverket, som på regeringens uppdrag har utrett konsekvenserna av ett krav på att alla djur ska vara lösgående.

Marcus Frennemark kommenterar Jordbruksverkets rapport om krav på lösgående djur.

Vill regeringen visa handlingskraft om lösdriften?

Lantbruk

Marcus Frennemark kommenterar Jordbruksverket rapport om en framtid där alla djur är lösgående.