Johan Joelsson

Årets första snö har lagt sig i nordskånska Matteröd. Kurt Henriksson låser upp grinden till sitt hjorthägn och kör försiktigt in med bilen. Vid foderhäcken står ett 20-tal hjortar och smörjer kråset. Men när de ser bilen stannar de upp för att sekunden senare fly i samlad tropp.

Att få närbilder på hjortar är lättare sagt än gjort, berättar Kurt Henriksson. Han har haft hjortar sedan tidigt 1990-tal. I dag har han cirka 130 dovhjortar i det vidsträckta hägnet ett stenkast från sin gård.

De senaste åren har han inte skickat några till slakt, utan istället sålt hjortarna som livdjur. En orsak är att han inte längre får skäligt betalt för skinnen.

– Tidigare togs hjortskinnen till vara och bereddes i Sverige. Vi saltade själva och skickade upp pallar till Malung och Tranås, säger han.

Han får medhåll av Kurt Svensson, ordförande i Riksföreningen Svensk Hjort, som driver ett hägn med 320 dov- och kronhjortar utanför skånska Ljungbyhed.

Han berättar att merparten av de hjortskinn som i dag tas tillvara i Sverige köps upp direkt från viltslakterierna av ett svenskt företag som säljer dem vidare till Asien. Något han tycker är synd, med tanke på vår inhemska tradition av skinnberedning.

– Det är tråkigt att skinnen måste skickas över halva jordklotet. Men också för att beredningen där görs med krom och inte är speciellt miljövänlig, säger han.

Riksförbundet Svensk Hjort har gjort flera påtryckningsförsök gentemot ett par svenska företag som bland annat bereder får- och renskinn. Men hittills har ingen visat intresse. Därför sträcker nu Kurt Svensson och Kurt Henriksson ut en hand till småskaliga svenska aktörer.

– Lammskinn finns det en väldig marknad för. Jag tror att det skulle finnas ett inhemskt sug efter hjortskinn också. Det är en fantastisk produkt som borde kunna skapa arbetstillfällen, säger Kurt Henriksson.

De båda hjortägarna vill även passa på att slå ett slag för hjortproduktion generellt. Även om medlemmarna i Riksförbundet Svensk Hjort stadigt ökar finns det plats för betydligt fler.

– Av det hjortkött vi konsumerar i Sverige i dag kommer 90 procent från utlandet. säger Kurt Svensson.

För att få bättre betalt för sitt hjortkött, och kanske i förlängningen också för sina hjortskinn, håller Kurt Svensson på att uppföra ett viltslakteri hemma på gården i Ingelstorp.

– Drömmen vore att hitta någon partner som vill ta hand om skinnen, säger han.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/lrf-tanklost-med-hojd-dieselskatt/">Nya dieselskatten en miljonsmäll</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/hjort-drabbad-av-cwd/">Hjort drabbad av CWD</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sveriges-aldsta-bisonfarm-lagger-ned/">Sveriges äldsta bisonfarm läggs ned</a>

Älgen är vårt största hjortvilt, därefter kommer i storlek kronvilt, ren, dovvilt och rådjur. Hjortviltet benämns hjort (handjur), hind (hondjur som kalvat), smaldjur (hondjur som ej kalvat) och kalv (hjortkalv respektive hindkalv). I Sverige får man endast hålla två arter hjort i hägn – dovvilt och kronvilt. Endast hjortar födda i hägn får hållas i hägn.

Dov- och kronhjortar har sedan 1960 talet i ökande antal hållits i hägn som betesdjur för köttproduktion. Riksförbundet för Svensk Hjortavel bildades 1971 för att tillvarata näringens intressen och sprida kunskap. 2013 bytte förbundet namn till Riksförbundet Svensk Hjort. Förbundet leds idag av Kurt Svensson.

Företagsnamn: Kurt Henriksson

Företagsform: Enskild firma

Omsättning: 500 000 kronor

Vinstmarginal: Omkring 20 procent

Tre fördelar med hjort: ”Hjorten håller markerna öppna”, ”Startsträckan är kort och det behövs inga byggnader så som stallar”, ”Att ha hjortar är en trevlig sysselsättning och ger möjlighet till naturupplevelser”

I dag går merparten av de svenska hjortskinnen på export till Asien. Med låga priser som följd.Hjortägarna Kurt Henriksson och Kurt Svensson efterlyser därför samarbetspartners i beredningsindustrin.

I dag exporteras de flesta svenska hjortskinnen till Asien. Det vill Kurt Svensson och Kurt Henriksson ändra på.