Mikael Gianuzzi

70 procent av de 6 800 jord- och skogsbrukare som deltog i LRF:s undersökning svarade att de har vildsvinsskador på sin mark.

Vildsvinsstammen fortsätter att växa. 70 procent av de 6 800 jord- och skogsbrukare som deltog i en enkätundersökning som nyligen genomförts av LRF, svarade att de har vildsvinsskador på sin mark.

Främst rör det sig om skador på vall, åker- och betesmark men också på skogsplanteringar och maskiner. Fyra av tio svaranden säger att de anpassar odlingen efter viltet, vilket leder till att avkastningen inte är optimal.

Mjölkbonden Bengt Jakobsson i Rödje utanför Tranås bedömer att vildsvinsskadorna kostar honom kring 100 000 kronor per år.

– Det är svårt att uppskatta någon exakt siffra eftersom det är frågan om jordinblandning i foderproduktionen men också maskinkostnader, säger han.

Bengt Jakobsson bedömer att vildsvinsskadorna på hans mark kostar honom kring 100 000 kronor per år. Arkivbild.

Bengt Jakobsson menar att det finns kollegor i trakten som är ännu hårdare drabbade.

– Det finns de som inte har så stora fält och som blivit av med allt. Många är förtvivlade och jag vet att det finns de som funderar på att lägga av helt på grund av vildsvinen, säger Bengt Jakobsson.

Enligt enkäten är det också 70 procent av de som har vildsvinsskador som svarar att det har påverkat deras mående och framtidstro negativt.

– Jag förstår särskilt att den som arrenderar åkermark och drabbas av vildsvinen kan känna sig fullkomligt maktlös om jordägaren inte visar något intresse av skyddsjakt, säger Christer Eriksson i Alsterbro i Nybro kommun.

Arrendatorn måste våga ställa krav på markägaren, menar han.

– Jag arrenderar din mark, men då ska jag också ha rätt att skyddsjaga vildsvin eller skicka dit folk som kan skyddsjaga. Det ordinarie jaktlaget går kanske bara dit en gång och skjuter en gris, och sedan är det bra med det, säger Christer Eriksson.

Christer Eriksson anser vildsvinsjakten måste skiljas från den ordinarie jakten för att få effekt. Arkivbild.

Han driver två gårdar och har spannmålsodling på 25 hektar. Värdet på vildsvinsskadorna uppskattar han till 10 000 kronor.

– Jag klarade mig bra i år. Kanske beroende på att vi har ett högt jakttryck på vildsvinen. Vi har en kornåker på 2,5 hektar som fick 50-procentiga skador i fjol. Där har vi jagat hårt. Fram till tröskning sköt vi 24 grisar på kornåkern. Så kan det bli i skogs- och mellanbygd. En liten åker lockar gris på långt håll, säger Christer Eriksson.

Han menar att vildsvinsjakten måste skiljas från den ordinarie jakten för att få effekt.

– Hos oss börjar säsongen 16 augusti med råbocksjakten, dessförinnan är man överhuvudtaget inte ute. Det måste ju vara jakttryck året om för att vildsvinsstammen ska kunna dämpas, säger han.

<h3>Om enkäten</h3>LRF:s enkät skickades till 36 000 medlemmar som brukar mer än ett hektar jord eller skog i alla län förutom Västerbotten, Norrbotten och Gotland. 6 800 svarade, vilket innebär en svarsfrekvens på 18,5 procent.I Södermanland, Stockholm, Kalmar, Blekinge, Jönköping, Kronoberg och Östergötlands län uppgav minst 80 procent av de svarande att de hade vildsvinsskador på sina marker.Källa: LRF

Den växande vildsvinsstammen ställer till stora problem för jord- och skogsbrukare. Förutom de ekonomiska skadorna handlar det om stukad framtidstro och psykisk påfrestning, visar en ny undersökning.

Mjölkbonden Bengt Jakobsson: ”Finns de som funderar på att lägga av helt.”

Vildsvinsskador skapar utbredd uppgivenhet

Lantbruk

Rapport från LRF visar svåra konsekvenser av den växande vildsvinsstammen.