Johanna Mörtberg

– Vissa saker tar tid att genomföra och det här har inte slagit igenom än, säger Jesper Einarsson.

För två år sedan enades Svenska Jägareförbundet och svenskt skogsbruk om en gemensam avsiktsförklaring kring arbetet med förvaltningen av det svenska klövviltet. Ambitionen är att skapa en älgstam av hög kvalitet och i balans med betesresurserna.

Grundtanken är att skruva på två kranar samtidigt – jägarna arbetar för att kontrollera klövviltet medan skogsbranschen och markägarna arbetar med att plantera mer tall på tallmarker.

– Där det finns en mer variationsrik tillgång på foder för klövviltet får vi mer välmående djur och älgkalvar med högre slaktvikt. Förutom att plantera tall på tallmarker för att minska betesskadorna går det också att arbeta aktivt med att skapa mer foder där det passar, som i bryn, kantzoner och i kraftledningsgator, säger Jesper Einarsson på Svenska Jägareförbundet.

Han medverkar i projektet ”Vild och Bortskämd” där bland annat Svenska Jägareförbundet, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, LRF, Jordägarförbundet, Naturskyddsföreningen och forskare från SLU arbetar tillsammans med privata skogsägare för att sprida kunskap om hur fodertillgången kan förbättras.

Projektet ska med enkla åtgärder som att röja klokt, spara eller frihugga vissa träd och utnyttja viltåkrar eller vägkanter skapa mer foder åt viltet.

– Jag tror att man om några år kommer att se resultaten i Älgbetesinventeringen (Äbin) att det faktiskt har planterats mer tall på tallmarker. Vissa saker tar tid att genomföra och det här har inte slagit igenom än. Den nya älgförvaltningen visar också att vi har reducerat älgstammen, exempelvis i Götaland. Jag tror på en vändning.

– När det gäller Äbin är det också viktigt att inte stirra sig blind på enskilda år, utan att försöka se utvecklingen i ett längre perspektiv. Stora skador behöver inte alltid bero på en för stor viltstam, det kan till exempel hänga ihop med snörika vintrar och andra årsvisa variationer. Men vi fortsätter med arbetet att vrida på båda kranar, det är den vägen vi har att gå, säger Jesper Einarsson.

När det gäller sommarens torka och brist på näringsrik föda anser Jesper Einarsson att det ännu är för tidigt att tolka effekterna på klövviltet.

– Det man kan misstänka är att vi får en högre kalvdödlighet och att en del hondjur har varit i så dåligt skick att de inte går i brunst, vilket kan betyda sämre reproduktion nästa år. Efter inledningen av årets jakt vet vi mer, säger han.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/handslaget-har-inte-minskat-skadorna/">Inga minskade skador trots överenskommelse</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/nedatgaende-spiral-for-tallen/">Nedåtgående spiral för tallen</a>

För att minska viltbetesskadorna arbetar Svenska Jägareförbundet och Svenskt Skogsbruk på två fronter – genom att reducera klövviltet och plantera mer tall på tallmarker.

Jägareförbundet anser att åtgärderna för att minska älgskadorna inte slagit igenom än.

"Tar tid att genomföra"

Skog

För att minska viltbetesskadorna arbetar Svenska Jägareförbundet och Svenskt Skogsbruk på två fronter – genom att reducera klövviltet och plantera mer tall på tallmarker.