Vi måste kunna försörja oss själva

Detta år, 2014, har av FN utnämnts till familjejordbrukets år, International Year of Family Farming.

Det kan diskuteras hur stor betydelse det kan ha. År har försetts med etiketter av olika slag utan att resultatet har blivit något att hurra för. Det blir nog så nu också. Åtminstone i vår del av världen, där jordbruk ses som ett problem som måste regleras och hållas kort.

Fast just därför borde det vara stort pådrag i Sverige och i EU. Det europeiska jordbruket vilar, som nästan överallt i världen, på familjeföretag.

Ungefär 25 miljoner människor är sysselsatta i EU:s jordbrukssektor. Den omsätter över 400 miljarder euro. Det är alltså en sektor som väger tungt.

Att se till så att familjejordbruken har villkor så att de kan bestå har alltså många fördelar. Det ger till exempel sysselsättning, levande bygder och biologisk mångfald – men framför allt mat.

Den europeiska bondeorganisationen Copa-Cogeca uppmanar EU:s högsta organ att se till så att familjejordbruket kan svara upp emot kraven på ökad produktion trots konkurrens från länder med lägre krav och trots kraftiga prissvängningar. De verksamma i jordbruket måste försäkras en levnadsstandard som är jämförbar med andra grupper, annars vill ingen söka sin utkomst i sektorn.

För detta kräver Copa-Cogeca bland annat att familjejordbrukare försäkras rätt till mark, att forskningsinsatserna ökas, att skapandet av producentorganisationer främjas, att kvinnors insatser uppmärksammas och stöttas, att unga jordbrukare får startstöd, att fusk i matkedjan bekämpas och att bredband och övrig infrastruktur byggs på landsbygden som i samhället i övrigt.

Det ovan sagda gäller naturligtvis också i fattiga länder. Där är den första punkten i kravlistan särskilt viktig: att försäkra bonden rätten till marken.

Enligt Irlands jordbruksminister Simon Coveney behöver produktionen öka med en miljard ton spannmål och 200 miljoner ton kött till 2050. Vi behöver hitta 50 procent mer vatten för att producera denna ytterligare mängd.

Var och en förstår att vi inte kan fortsätta slå ut produktionen. Jordbrukets konkurrenskraft i Sverige och EU måste värnas. Vi kan inte låta andra försörja oss.