David Gustavsson

Lena Lindahl och Magnus Johansson tog över Nibble år 2000 från Magnus pappa Sven-Erik Johansson som fortfarande är aktiv i företaget.

<p>Det är en varm sommardag med klarblå himmel när ATL besöker grisgården Nibble strax norr om Västerås. Gården omges av vidsträckta åkrar som kantas av skog i horisonten. Grusvägen mellan boningshuset och gårdsplanen flankeras av en allé med höga ekar. </p>

<p>Makarna Magnus Johansson och Lena Lindahl tog över gården för snart 20 år sedan. Innan dess drev Magnus far Sven-Erik Johansson verksamheten. Han är fortfarande aktiv i företaget som totalt har nio medarbetare. </p>

Separatorn delar upp gödsel i en flytande och fast del. Nibble tar hand om det förstnämnda, medan granngården får köpa det sistnämnda

<p>Affärsmodellen går ut på att föda upp grisar, som äter väl sammansatt foder, och där fadern är en Durocgalt, enligt företaget. Köttet säljs under det egna varumärket Nibble gårdsgris. </p>

<p>Omsättningen ligger på cirka 15 miljoner kronor per år. Gården är Svenskt Sigill-certifierad sedan år 2000 och blev för nio år sedan även klimatcertifierad, enligt Svenskt Sigills regelverk.</p>

<p>– Certifieringarna ger inga intäkter i sig, men de är en förutsättning för att skapa trovärdighet i försäljningen av högkvalitativt kött.</p>

<p>Det säger Sven-Erik Johansson när vi träffar honom på gårdens konferensrum. Väggarna är fulla av diplom och utmärkelser som Nibble fått genom åren. </p>

Ebba Gustafsson (tv) är förman för grisstallarna och Caroline Andersson är smågrisskötare.

<p>Nyligen fick gården även motta utmärkelsen Årets klimatbonde 2019 av White Guide Green och Svenskt Sigill. De prisas för sin klimatanpassade uppfödning och sitt kretsloppsarbete. </p>

<p>– Vi ser det som att vi lånar marken av kommande generationer. Om vi ska ha livsmedelsproduktion även i framtiden måste vi fundera på hur vi kan minska vår miljö- och klimatpåverkan, säger Sven-Erik Johansson. </p>

<p>Han berättar att all stallgödsel läggs direkt i växande gröda. Redan 1976 slutade han att plöja för att öka mullhalten, den biologiska mångfalden och skörden, vilket fallit väl ut över tid, enligt honom. </p>

Gödseln sprids med en maskin som kallas utläggare och som kopplas till en gödselpump med en slang ut i fält. Maskinen är vanlig i Danmark, men än så länge sällsynt i Sverige.

<p>Gödseln sprids med en specialbyggd maskin som kallas för utläggare och som kopplas till en gödselpump med en slang ut i fält.</p>

<p>– Maskinen lägger första vändan ut en tredjedel av gödseln och resten andra vändan på samma sträcka. Då sjunker gödseln ner snabbare tack vare att marken blev befuktad under utläggarens första körning, förklarar Magnus Johansson när ATL får se maskinen i drift ute i fält.</p>

<p>Ammoniak- och lustgasavgången minskar därmed med cirka 50 procent, enligt Mälardalens högskola som gården samarbetar med.</p>

<h3>Mindre foderåtgång och bättre klassning</h3>

<p>De odlar korn, vete, havre, åkerböna och raps som grisarna äter. Foderstaten har tagits fram tillsammans med en foderexpert från Lantmännen. Vid behov köps spannmål in från en granngård. </p>

<p>– Våra grisar har möjlighet att äta lite och ofta och att röra sig mer, vilket leder till mindre foderåtgång och bättre klassning, säger Lena Lindahl.</p>

<p>Mellan 2002-2012 filmade Nibble även sina grisar. Detta för att ta reda på hur man skulle kunna optimera deras levnadsmiljö. Det enorma filmmaterialet ledde bland annat till att man specialanpassade stallarna. Det har även legat till grund för tre avhandlingar på Statens veterinärmedicinska anstalt. </p>

<p>Slaktgrisar äter dygnet runt varav cirka 40 procent av födointaget nattetid, är en slutsats man dragit. Nibbles grisar får därför äta när de vill. De kan även gå ut på en veranda med spalt, där de har möjlighet att bli duschade var tjugonde minut i en minut vid plus 20 grader och däröver. </p>

Magnus Johansson och Lena Lindahl vid en av ”grisverandorna”. Där kan grisarna gå ut och bli duschade var tjugonde minut vid plus 20 grader och däröver.

<p>Stallarna drivs delvis av el från en solcellspark i Västmanland som Nibble är andelsägare i. De stora grisarna producerar värme som kan användas i alla stallar där man föder upp slaktgrisar. Deras värmeutstrålning absorberas via rör i betonggolven. </p>

Regnvatten från tak och gårdsplaner renas från kväve och fosfor innan det släpps ut i Mälaren.

<p>I dag går det därmed åt 20 000 kilowatt mot tidigare 20–30 kubikmeter eldningsolja per år för att värma upp stallarna.</p>

<p>– Energiåtgång är en stor utmaning för svenskt jordbruk framöver och vi vill vara i framkant, säger Sven-Erik Johansson.</p>

Blivande suggor hålls här i karantän i sex veckor innan de ska in i systemet.

<h3>Nibble gård</h3><p>Omsättning: Cirka 15 miljoner kronor per år.</p><p>Resultat: 3-5 procent av omsättningen, men minusresultat i år efter torkan, till följd av dubblerade foderpriser. Foderkostnaderna blev 1,5 miljoner kronor högre än normalt.</p><p>Fastigheten: 125 hektar åkermark och 55 hektar skog.</p><p>Produktion: 230 suggor samt föder upp cirka 5 600 grisar årligen. Grisarna slaktas på Skövde slakteri och köttet säljs under det egna varumärket Nibble gårdsgris. Kunderna utgörs i huvudsak av ett tjugotal butiker i Stockholmsregionen och sex grossister.</p><p>Produkter: Nibble gör bland annat julskinka och olika korvsorter, men även lufttorkad salami, skinka, ytterfilé och karré som lufttorkas i en klimatanläggning på gården.</p><p>Gårdshistoria: Nibble var från början del av ett fideikommiss som ägdes av greve A Hamilton. Nibble arrenderades av en rad arrendatorer under 1900-talet.</p><p>Sven-Erik Johansson blev arrendator 1969. År 2000 tog hans son Magnus med fru Lena över arrendet. Och 2012 fick Magnus och Lena möjlighet att köpa loss fastigheten, vilket de gjorde.</p><p>Källa: Nibble gård och Sven-Erik Johansson</p>

<p>Nibble gård i Västmanland utsågs nyligen till Årets klimatbonde. ATL åkte dit för att ta reda på hur man kombinerar lönsamhet med klimatnytta.</p>

Nibble gård i Västmanland utsågs nyligen till "Årets klimatbonde". ATL åkte dit för att ta reda på hur man kombinerar lönsamhet med klimatnytta.