facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

”Vi är urusla på att marknadsföra svenska mervärden”

UPPSALA

Etik och produktivitet går ihop. Men svenska producenter får för lite betalt för djurvälfärden.

Bo Algers, professor emeritus i husdjurshygien vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa i Skara.
Bo Algers, professor emeritus i husdjurshygien vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa i Skara. FOTO: VANJA SANDGREN

– Hög produktion är inte samma som hög välfärd. Men det betyder inte att kor som producerar mycket inte mår bra, sade Helena Röcklinsberg vid SLU vid en paneldiskussion på årets Djurhälso- och utfodringskonferens kring om djurvälfärd och etik hör samman.

– Bra produktion garanterar inte att ett djur mår bra. Men dålig produktion visar på att djuret inte mår bra, sade Bo Algers vid SLU i panelen som även bestod av mjölkföretagaren Tomas Aldén som driver mjölkproduktion med 125 kor på Andersers gård, Anders Birgersson, mjölkföretagare på Gammalstorp utanför Linköping med 900 kor samt ordförande i Glada Bonden, veterinär Paulina Lingers från Växa Sverige och Emelie Oskarsson leancoach från Växa Sverige.

Alla var de överens om att djurvälfärd och produktivitet hörde samman.

"Det är oss det är fel på"

Diskussionen gick vidare till lagstiftningen kring djurvälfärden – och hur de svenska mervärdena ska kunna marknadsföras bättre.

– Vi har varit urusla på att marknadsföra våra svenska mervärden. Det är inte djuren det är fel på, eller lagstiftningen det är oss det är fel på. Vi har varit urusla på att marknadsföra de svenska mervärdena, sade Bo Algers.

– Våra största mejerier jobbar på en marknad i sju länder. Hur ska vi då få ut våra svenska mervärden, sade Tomas Aldén.

– I dag finns det konsumenter i Tensta och Rosengård som bara har råd att köpa det billigaste. Ska vi då avstå från att producera mjölk till dem och bara rikta in oss på medelklass och importera den billiga mjölken, sade Anders Birgersson.

"Helt obegripligt"

Lagar och regler kring upphandling engagerar och vad som kan göras för att få kommuner och landsting att köpa mer svenskproducerat.

– För mig är det helt obegripligt att kommuner och landsting får upphandla mat som producerats efter andra lagar än de vi måste hålla oss till, sa Tomas Aldén.

"Vi har ont om tid"

Avslutningsvis fick panelmedlemmarna sammanfatta vad de fått ut av diskussionen:

– Vi har ont om tid. Vi måste ta vårt ansvar. Vi måste fundera på vad vi kan göra nu. Vi kan inte längre prata om vad de ska göra, utan vad vi kan göra nu, sa Paulina Lingers.

LÄS MER: "Vi måste nå ett break even-pris under 3 kronor"

LÄS MER: Entreprenören som satsade och lyckades: "Jag var arg och bitter"