Malin Eborn

När Wästgötarna startade för 13 år sedan var de nästan ensamma med att erbjuda mjöl och andra spannmålsprodukter från historiska spannmålssorter. Men de senaste åren har flera större aktörer fått upp ögonen för marknaden.

– Därför måste vi också hitta på något nytt. Sedan är det också så himla kul att utveckla nya saker, säger Niclas Dagman, på Täng Marcusgården i Grästorp som driver en av de åtta gårdarna i den ekonomiska föreningen.

Efter nyår blir det verklighet. Förberedelser har gjorts på enskilda gårdar för att kunna behandla speltvetet innan det skickas vidare till fabrik för tillverkning av den nya vegofärsen.

– Exakt vad vi gör är lite av en affärshemlighet, säger Niclas Dagman.

Ny nisch. Niclas Dagman och Arne Andreae är två av odlarna i Wästgötarna som tillsammans med en kock utvecklat en ny vegofärs gjord på speltvete. Förädlingen blir ett nytt steg i föreningens arbete med att skapa nya produkter för ännu bättre lönsamhet på medlemsgårdarna.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/allt-fler-valjer-gront-pa-tallriken/">Försäljningen av vegetariskt ökar stort</a>

PREMIUM: <a href="nu/lantbruk/hans-tre-smarta-steg-for-att-utrota-ograset/">Följ Johns tre sätt att utrota ogräset</a>

Idén till speltfärsen kom redan för tio år sedan men under de senaste två åren har hantverket förfinats med kockhjälp och bland annat prisbelönats i mattävlingen Matverket. Speltfärsen ska säljas med olika smaksättning som också varieras efter årstiderna.

Det var intresset för att odla kultursorter som förde medlemmarna samman för över ett decennium sedan. Målet med Wästgötarna har hela tiden varit att ha kontroll över kedjan från odling till konsument. En annan målsättning var en intäkt på minst 10 000 kronor per hektar plus EU-stöd på de 8 gårdarna.

– Det har vi uppnått. Nu satsar vi mot nästa långsiktiga mål att höja intäkten ytterligare, säger Niclas Dagman.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/svenska-foders-skordepriser-klara/">Svenska foders spannmålspriser klara </a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ragkris-i-finland/">Därför är det rågkris i Finland</a>

Vid starten utgick de från vilket pris de vill ha för spannmålen och la sedan på kostnader för exempelvis certifiering, packning och utkörning.

– Många gör kanske felet att de utgår från vad varan ska kosta och räknar sedan fram vad de själva får. Men vi har aldrig sänkt spannmålspriset utan snarare höjt det till bonden, säger Niclas Dagman.

Avräkningspriset har de flesta år legat något högre än vad andra uppköpare erbjuder.

– Är det underskott på en vara kan naturligtvis andra uppköpare betala väldigt bra. Är det överskott däremot är det knappt värt att odla den. Fördelen med Wästgötarna är att vi har kunnat hålla samma prisnivå hela tiden, säger han.

Skördarna från de historiska spannmålssorterna till exempel speltvete, Ölands lantvete och Wästgöta lantvete ligger lägre än för modernt framförädlade utsädessorter. Däremot är de tåligare och påverkas mindre av skadegörare vilket passar bra i den ekologiska odlingen. Skördarna har också ökat successivt under de 10-15 år de odlats på gårdarna.

– Visst har vi odlare lärt oss av våra misstag men jag tror också att sorterna anpassar sig till det lokala klimatet och jordmånen, säger Niclas Dagman.

Snittskörden för speltvete har ökat från 2-2,5 ton per hektar till att nu snarare ligga på 2,5- 3 ton per hektar.

– I år fick jag den högsta speltveteskörden någonsin, 5 ton per hektar, men det har också varit väldigt gynnsamt för höstsäden i år, berättar han.

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/hogtryck-i-gronkalsfabriken/">Kålkoket blev en julsuccé</a>

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/darfor-valjer-ikea-utegris-till-julbordet/">Ikea väljer svenska utegrisar på julbordet</a>

För Arne Andreae på gården Degeberga har samarbetet i Wästgötarna betytt mycket genom åren.

– Jag hade aldrig lyckats få ut så många nya varor ensam så som vi har gjort. Man måste vara ett gäng som stöttar varandra, säger han.

Själv har han hela sitt yrkesverksamma liv som lantbrukare brunnit för att erbjuda människor hälsosammare livsmedel och menar att de gamla spannmålssorterna erbjuder det. Framöver tror han att hälsa blir en allt viktigare sak för konsumenterna vilket gör att han tror starkt på den nya vegofärsen liksom Wästgötarnas övriga sortiment.

– Jag producerar inte den billigaste maten men den gången jag slår ihop mina blå, ska jag ha gjort något för mina medmänniskor så att de blir friskare. Det är mitt mål i hjärtat, säger han.

Specialanpassad spannmålshantering. Arne Andreae på gården Degeberga har investerat i en helt ny specialanpassad spannmålsanläggning med många små spannmålsfickor eftersom gården och föreningens verksamhet bygger på att hantera mindre volymer av många sorter. En del i investeringen är också att speltvetet ska kunna rensas, skalas och processas här innan den skickas till fabrik för tillverkning av vegofärs.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/bonder-prisade-for-rovfagelraddning/">Bönder prisas för rovfågelsinsats</a>

LÄS OCKSÅ:<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/metsjos-nya-lantbruksslap-klarar-27-ton/"> Metsäs nya lantbrukssläp klarar 27 ton</a>

Wästgötarna är en ekonomisk förening med åtta medlemmar som odlar, förädlar och levererar ekologiska spannmålsprodukter.

Gårdarna är utspridda över norra delen av Västergötland. På medlemmarnas gårdar odlas ett 50-tal kultursorter, vissa med rötterna i stenåldern.

Wästgötarna erbjuder ett flertal produkter av dessa sorter till exempel hel kärna, kross, kruska kli, flingor, fullkorn och siktat mjöl. Spannmålen mals på fyra lokala kvarnar, packas på gårdarna och levereras ut till butik av odlarna.

Produkterna säljs i cirka 120 butiker och används på mellan 20 till 30 bagerier.

Odlarna i Wästgötarna har ökat lönsamheten på gårdarna genom sitt samarbete. Nu satsar de på vegofärs för att dra upp intäkten ytterligare per hektar.

Odlarna i Wästgötarna hoppar på vegotrenden

Livsmedelsförädling

Åtta svenska gårdar satsar på småskaligt och välgörande vegetariskt. "Målet är att göra mina medmänniskor friskare".