Joakim Rådström

Emma Sandell Festin är jägmästare och doktorand på institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Alnarp. Här arbetar hon sedan några år letarsåsom tidigare gruvbrytningsområden eller industritomter. <a href="https://www.atl.nu/skog/forskning-ska-hjalpa-zambias-jord/">ATL har kortfattat rapporterat om projektet tidigare</a>.

– Målet är att man ska kunna täcka gamla sedimenteringsdammar, som innehåller tungmetaller och ibland även kemikalier, med ett vegetationstäcke igen, säger Emma Sandell Festin.

Natasha och lilla Miriam är några av de många zambier som bor och brukar jorden i de starkt tungmetallförorenade jordbruksområdena i Copperbeltområdet.

Fokus för projektet är Zambia men skulle enligt Emma Sandell Festin kunna vara intressant för Sverige. Prospekteringen efter vanadin i bland annat Skåne kan till exempel leda till att det i framtiden blir aktuellt att återskapa landskap.

I Zambia har mångårig gruvbrytning av bland annat koppar förorenat marken på många håll. Stora delar av jordbruksmarken framför allt i regionerna Copperbelt och Central region är förorenade av olika tungmetaller, förutom koppar också bland annat kobolt, arsenik och bly.

Letar tåliga plantor. Forskarna Lee Mudenda (vänster) och Stephen Syampungani undersöker vilka växter som kan användas för att dränera jordbruksmark från metallföroreningar och ansvarar på plats i Zambia för experiment kring växters tålighet mot tungmetallföroreningar.

– Det vi har gjort är att titta på vilka zambiska växtsorter som kan anpassa sig till en sådan här omgivning, säger Stephen Syampungani, professor i ekologi vid zambiska Copperbelt University.

Forskningen är värdefull ur ett flertal hänseenden. Till exempel har Zambia problem med avskogning och ett allt varmare klimat i och med växthuseffekten, och behöver därför plantera tålig skog. Dessutom är majoriteten av befolkningen lantbrukare, och fortsätter med risk för sin egen hälsa att odla även i områden som drabbats av tungmetallföroreningar från landets gruvindustri.

– Därför behöver vi hjälpa dessa människor att odla grödor som inte samlar på sig tungmetaller i de ätbara delarna, säger forskaren Lee Mudenda, också han vid Copperbelt University.

För att ta fram de perfekta plantorna för ändamålet behöver man testa med flera olika sorters trädslag, olika kombinationer av metallösningar och eventuella tillskott i form av biokol och hönsgödsel för att få plantorna att klara sig trots giftet.

– Det kändes lite i hjärtat när man skulle förgifta de små trädplantorna med koppar kan jag säga! Och så dog de nästan direkt, säger Emma Sandell Festin.

<h3>Slutsatser</h3>I projektet har bland annat ett växthusförsök gjorts 2017 och just nu pågår försök i Zambia. Det forskarna kommit fram till är att överlevnadsgraden på höga kopparkoncentrationer är låg, men lägre koncentrationer fungerar bra. Biokol och hönsgödsel verkar kunna påskynda tillväxten och ger en bättre överlevnad. Det är tydligt att det är pionjärträdslag som kan kvävefixera som överlever bättre.Projektet har pågått sedan 2015 och avslutas under våren. Emma Sandell Festins doktorsavhandling baserad på forskningen heter ”Post-mining restoration on tailings dams in Zambia – screening native tree species for phytoremediation”.<h3>Kan användas i metallutvinning</h3>I framtiden skulle det genom tekniken också vara möjligt att utvinna värdefulla mineraler och metaller på mikronivå, tack vare att vissa växter kan dra upp dessa ämnen ur marken, som en sorts minimala gruvarbetare i växtform, med andra ord. Detta användningsområde är dock långt ifrån praktisk tillämpning i dagsläget.

Mark som förgiftats av tungmetaller skulle kunna återställas med hjälp av växter, så kallad fytoredemiering. Just nu pågår ett svenskt-zambiskt forskningsprojekt kring den nya tekniken.

Svenskt-zambiskt projekt letar växter som ska överleva på förorenad mark.

Växter som kan återställa förgiftad mark

Skog

Kitwe, Zambia. Mark som förgiftats av tungmetaller skulle kunna återställas med hjälp av växter, så kallad fytoredemiering. Just nu pågår ett svenskt-zambiskt forskningsprojekt kring den nya tekniken.