Mikael Marklund

Det går att förvandla ensilage till vätgas på ett sätt som ger nya och stora inkomster för jordbrukaren, menar Lars Forslund.

<p>I Björkdalsgruvan utanför Ersmark i norra Västerbotten bryts 1,3 miljoner ton malm per år. Varje ton innehåller drygt 2 gram guld vilket gör den till en av norra Europas största guldgruvor. Men ledningen räknar med att snart hitta malm med över dubbelt så hög guldhalt. </p>

<p>Lars Forslund, tidigare lantbrukare, maskinkonsulent på lantbruksnämnden och regionchef för Lantmännen Maskin, bor bara någon kilometer från gruvgrinden. </p>

<p>Han menar att det finns en minst lika bra guldgruva men av ett helt annat slag i norra Sverige. Det handlar om att förvandla jordbrukens gödsel, energigrödor, spannmål eller ensilage till biogas som sedan uppgraderas till vätgas. Detta ger flera för­delar:</p>

<p>– Ett vätgasfordon kommer 33 procent längre än motsvarande på biogas. Det beror på att biogasen driver en förbrännings­motor. En vätgasdriven bränslecell har mycket högre verkningsgrad.</p>

Ur ensilage och gödsel går det att utvinna biogas som sedan kan förvandlas till vätgas på gården, menar Lars Forslund.

<p>Det kol som finns i biogasen förvandlas till koldioxid i processen. Men eftersom den sker i en anläggning kan den tas till vara och användas, menar Lars Forslund.</p>

<p>– Det går inte om biogasen används i en förbränningsmotor.</p>

<p>Han har skissat på en gårds­anläggning för biogas som förädlas till vätgas. Enligt Lars Fors­lunds beräkningar kommer en mjölkgård på 100 kor och rekrytering att producera 16 ton vätgas per år. Och om, eller när, det finns maskiner i jordbruket som drivs av vätgas skulle de som används på en sådan gård behöva omkring 7 ton vätgas per år, enligt hans kalkyl. Överskottet, 9 ton, kan lagras eller säljas. 9 ton vätgas räcker för att köra 30 bilar 3 000 mil per år.</p>

<p>– Kilopriset ligger i dag på mellan 70 och 90 kronor. Vilket ger en bränslekostnad på knappt 10 kronor per mil för en vanlig personbil, säger Lars Forslund.</p>

Lars Forslund skissar på hur biobränslen kan omvandlas till vätgas. Torrgödsel från djupströbäddar kan användas.

<p>Produktionspriset för 1 kilo vätgas i anläggningen han skissat på ligger på cirka 3 kronor. Säljer lantbrukaren med 100 mjölkkor all vätgas gården producerar ger det alltså en intäkt på närmare 1,5 miljoner kronor per år enligt hans kalkyler:</p>

<p>– Det här är en ny – och hållbar – guldgruva för lantbruket.</p>

<p>Kan det bli så att lantbrukare i första hand producerar energi och i andra hand livsmedel i framtiden?</p>

<p>– Kanske. Men det ger i alla fall fler, och större, möjligheter att försörja sig. </p>

<p>Någon risk för att vätgasproduktionen på sikt ska ta gräset från korna ser han inte.</p>

<p>– Inte med all nedlagd åker­areal, inte minst här i norra Sverige. Vätgasproduktion leder till mer öppna landskap och ger bättre möjligheter att överleva på landsbygden. Dessutom minskar vätgasen markant livsmedelsproduktionens sårbarhet och miljöpåverkan.</p>

<p>En svag punkt i Lars Forslunds kalkyl är att det krävs lokal konsumtion av vätgas också. Vilket han är medveten om.</p>

<p>– Men det finns maskintillverkare som har saker på gång. Och det finns bilar och bussar för vätgasdrift. Jag har varit i kontakt med taxi- och bussbolag och de var långt ifrån ointresserade. Det är nog så man får börja.</p>

<p>Ett annat aber är att bränslecellerna kräver dyra jordarts­metaller.</p>

<p>– Nej, här finns det nog mest bara guld. Men det går åt betydligt mindre jordartsmetaller i en bränslecell jämfört med i ett batteri, säger Lars Forslund. </p>

<p>Nu hoppas han att en försöksanläggning som visar att teserna håller blir verklighet. Han håller tummar för att en sådan byggs i höst i samarbete med någon forskningsanläggning.</p>

<p>– Nästa steg är sedan en pilotanläggning på en gård, kanske här i närheten.</p>

<h3>Kalkylen</h3><p>Det finns möjlighet att årligen producera biogas motsvarande 20–30 tWh. I landets sex nordligaste län finns det nedlagd åkermark som kan ge ytterligare cirka 3 tWh. Att bruka dessa och utvinna vätgas ur grödorna skulle ge cirka 1 800 årsjobb. Produktionsvärdet ligger på 6,5 till 7,8 miljarder kronor per år.</p><p>Kostnaden för anläggningen beräknas till 60 miljoner kronor. Då ingår biogasreaktor 1 000 m3, vätgasgenerator, vätgascontainer och tankstation för vätgas. 1 miljon normalkubikmeter biogas ger 140 ton vätgas. Med full kostnadstäckning för kapital, drift och substrat blir produktionskostnaden utan stöd 93 kronor per kilo vätgas vid tankningsställe. Om 40 procent investeringsstöd och gödselgasstöd på 40 öre/kWh erhålls blir produktionskostnaden 72 kronor per kilo vid mack.</p><h3>Teknik och anläggning</h3><p>Lars Forslund har undersökt olika rötningstekniker och utifrån det kommit fram till att en ny metod, en variant av torrötning, är mest kostnadseffektiv och bäst anpassad till subarktiskt klimat. </p><p>Anläggningen är en hallbyggnad med gaskammare av betong eller trä och rostfria stålplåtar, våtrötningsreaktor, vätskebehållare, pumpar, rör, värmeväxlare, elektronisk styrutrustning och flispanna. Nästan alla ingående komponenter är standard. Lars Forslunds bedömning mellan tummen och pekfingret är att kostnaden skulle kunna sänkas cirka 30 procent vid en serieproduktion. Hur många anläggningar som kan produceras är beroende av tillgången på medarbetare och efterfrågan, men 20 stycken per år är inte orealistiskt enligt honom.</p><h3>Vätgas</h3><p>Det finns två sätt att framställa vätgas (H2). Antingen genom att med elektrolys spjälka vatten till vätgas och syre. Det är en dyr process.</p><p>Det andra är att utgå från fossil naturgas eller biogas. Det ger vätgas och koldioxid. Processen är omkring 40 procent billigare än elektrolysmetoden.</p><p>Ett problem med vätgas är att den är svår att transportera ur ett lönsamhetsperspektiv. För att komma runt det kan flera mindre producenter i närheten av varandra gå samman om en biogasanläggning och tankstation för allmänheten.</p><h3>Bränslecell</h3><p>I bränslecellen förvandlas kemisk energi till elektricitet när vätgas blandas med syre. Precis som i vanliga batterier består bränslecellerna i dagsläget bland annat av sällsynta metaller, till exempel yttrium, terbium och gadolinium, samt den mycket dyra ädelmetallen platina som behövs för att el ska alstras tillräckligt effektivt.</p><h3>Biogas</h3><p>Biogas bildas genom rötning av organiskt material i en syrefri miljö. Genom processen får man fram biogas som till största delen består av metan och koldioxid. För att fungera som fordonsbränsle måste gasen renas från merparten av koldioxiden.</p>

<p class="linkBlock">LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/marknadskronika/marknaden-for-koldioxidinlagring-ska-inte-underskattas/">Marknadspriset för kolinlagring: 1 000 kronor per ton</a></p>

<p><b>ATV TV: Vägkantsklippare tar hand om grönmassan</b></p>

<p>När Sverige ska skruva upp produktionen av biogas är det inte bara gödseln som står i fokus. Även vägkantsgräs skulle kunna bli en komponent med stor potential. Finns bara viljan kan biogasen sedan enkelt omvandlas till vätgas.</p>

<div style="position:relative;width:100%;padding-bottom:56.25%;"><iframe allow="autoplay; fullscreen" allowfullscreen src="https://api.screen9.com/embed/buuRdZWgr6zr3c8QyxLmDBh2TFfPB9xqRNWojHwEEeKeVsAMxKkijXiXKgv4o1yq" style="border:0;width:100%;height:100%;position:absolute"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": "https://schema.org", "@type": "VideoObject", "description": "Stora m\u00e4ngder biomassa blir varje \u00e5r liggande vid v\u00e4gkanter n\u00e4r de klipps f\u00f6r att h\u00e5lla nere vegetationen. Nu vill Trafikverket testa att ta tillvara p\u00e5 gr\u00e4set och g\u00f6ra biogas av det. Och till det beh\u00f6vs speciella maskiner.", "name": "V\u00e4gklipp tar hand om gr\u00f6nmassan", "thumbnailUrl": ["https://cfcdn.screen9.com/img/L/m/Lm60pcraha7V-ZxToeQPIg_fg/thumb_1.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/L/m/Lm60pcraha7V-ZxToeQPIg_fg/144p_1.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/L/m/Lm60pcraha7V-ZxToeQPIg_fg/240p_1.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/L/m/Lm60pcraha7V-ZxToeQPIg_fg/360p_1.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/L/m/Lm60pcraha7V-ZxToeQPIg_fg/480p_1.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/L/m/Lm60pcraha7V-ZxToeQPIg_fg/720p_1.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/L/m/Lm60pcraha7V-ZxToeQPIg_fg/image_1.jpg?v=0"], "uploadDate": "2020-11-17T13:13:10", "duration": "PT3M5S", "interactionStatistic": {"@type": "InteractionCounter", "interactionType": "https://schema.org/WatchAction", "userInteractionCount": 1021}, "embedUrl": "https://api.screen9.com/embed/buuRdZWgr6zr3c8QyxLmDBh2TFfPB9xqRNWojHwEEeKeVsAMxKkijXiXKgv4o1yq"}</script></div>

<p>Ett framtidssäkrat jordbruk finns runt hörnet. Med en bred satsning på lokalproducerad vätgas är man där, menar Lars Forslund, före detta maskinkonsulent.</p>

”Vätgasfordon kommer 33 procent längre än motsvarande på biogas.”

”Vätgas kan bli guldgruva för lantbruket”

Teknik

Gårdsproducerad vätgas kan bli en stor och hållbar intäktskälla för jordbruket, tror Lars Forslund.