Jerry Simonsson

Vill man försöka vara positiv kan man se de uppåtskjutande pilarna i LRF Konsults lönsamhetsrapport som kom i förra veckan som ett tecken på att ”nu vänder det”. Men den dramatiska – och enda – ökningen skedde i mjölknäringen. Och det har man lärt sig nu att en snabb prisstegring följs ofta av ett lika snabbt prisfall.

Den förbättrade lönsamhet som landets mjölkbönder sett i år var helt avgörande för dem. Hade den inte skett hade många slagits ut. Det var nästan så att mjölkbönderna enligt LRF Konsults rapport nådde upp till den lönsamhetsnivå som anses nödvändig långsiktigt. Men bara nästan. Problemet är att mjölkbönderna – tillsammans med alla andra branscher – länge har legat långt under den lönsamhet som anses nödvändig för att företagen ska kunna växa, löner betalas och riskkapital ersättas.

Att producera livsmedel och öka produktionen, vilket är nödvändigt, kan inte vara ett mål i sig. Det kan bara ske om det är lönsamt, eller som i tidigare Sovjetunionen där bönderna var tvingade att producera livsmedel för att mätta Stalins armé och fabriksarbetare.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/antibiotika-och-djurhallning-styrde-upphandling/">Rättvik serverar bara svensk kyckling</a>

Finns inte lönsamheten produceras allt mindre. Mellan 2014 och 2016 minskade nötslakten med 4,5 procent och mjölkinvägningen med 4,4 procent. Grisslakten har minskat marginellt.

Finns lönsamheten, å andra sidan, är sannolikheten att produktionen ökar. Det visar fjäderfäbranschen som ökat sin produktion med 12,9 procent mellan 2014 och 2016, enligt Jordbruksverket.

Egen mark för foderproduktion är kanske en förutsättning för en lönsam fjäderfäproduktion, men i de fall producenten inte har det kan det inte heller vara många EU-stöd som ingår i kalkylen och får den att gå ihop. Har övriga branscher något att lära av kycklingbranschen?

Kurvorna för fjäderfämarknaden är rolig läsning för branschen. Konsumtionen har ökat kraftigt och även om importen finns där är ökningen störst för svenskproducerad kyckling.

De svenska producenterna står för knappt 70 procent av efterfrågan. Därutöver har de en liten export.

Sett sedan EU-inträdet har näringen alltså tappat 30 procent av marknaden eftersom svensk kyckling var helt dominerande innan dess. Dagens andel på 70 är kanske rimlig, om lönsamheten finns, och det är marknadsandelar som övriga branscher ligger kring. Problemet är att deras produktion som ett snitt inte är lönsam.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/kartell-kan-ha-utnyttjat-lantbruksdata/">Uppfödare stämmer köttjättar</a>

Vad skulle hända om övriga branscher anpassade sin produktion och bara producerade det som de kunde tjäna pengar på i rimlig omfattning? Ängavallens Rolf Axel Nordström, till exempel, tar 25 kronor för sin mjölk i gårdsbutiken, men så har han inte heller ambitionen att sälja mjölk till varenda svensk utan bara till varje svensk eller annan som är beredd att betala priset han begär.

Det är heller knappast någon god strategi att förlita sig på politikerna. Penningpåsen i stödsystemet CAP kommer i och med det brittiska EU-utträdet garanterat bli mindre och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht är positiv till sänkta gårdsstöd. Men stöden skapar inte lönsamhet utan finns där för att täcka upp bristande lönsamhet.

Och som kycklingbranschen visar, det kan gå ändå.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/okant-ostkrig-hotar-mejeribranschen/">Hemligt ostkrig hotar mejeribranschen</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/ledare/sank-inte-vara-basta-varumarken/">Sänk inte våra bästa varumärken</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/det-kanns-som-om-de-vill-stanga-ner-oss/">Kycklingslakteri godkänt – och utdömt</a>

Finns lönsamheten är sannolikheten att produktionen ökar. Det visar fjäderfäbranschen, skriver ATL:s Jerry Simonsson i sin analys av lönsamheten för några av de gröna näringarna.

Klart lysande exempel på lönsamhet, visar ATL:s marknadsanalys.

Kycklingbranschen visar vägen

Djurhållning

Fjäderfäbranschen visar vägen när det gäller lönsamhet, skriver ATL:s Jerry Simonsson i sin marknadsanalys.