Marcus Frennemark

Att skörda en fodergröda i första halvan av maj hör inte till vanligheterna, men fjolårets torka gjorde att en del lantbrukare i södra Sverige tog chansen med höstsådd spannmål.

Per Nilsson, mjölkbonde i Fjärlöv i nordöstra Skåne, valde rågvete, som han sådde i mitten på oktober.

Nu har han skördat sina 14 hektar rågvete med gott resultat.

– Det blev cirka två ton torrsubstans per hektar och jag räknar med att det näringsmässigt motsvarar vallensilage, säger Per Nilsson.

Per Nilsson plöjer efter att ha skördat rågvete i maj. Nu blir det korn med insådd på fältet.

Efter fjolårets torka är foderförrådet mindre än vad det brukar vara så här års, men situationen är inte akut. Han räknar med att fjolårets foder räcker åtminstone till 1 juli.

Andra lantbrukare valde vete som ”majgröda”, men Per fastnade för rågvete:

– Rågvete kan skördas lite tidigare, har längre skördefönster och ger högre skörd. Mitt mål var att skörda när flaggbladet var fullt utvecklat, men vädret var ostadigt så vi fick ta det tidigare.

Direkt efter skörden satte Per Nilsson plogen i jorden. Nu blir det korn med vallinsådd på fältet där kornet ska skördas som helsäd i sommar.

Hade det bara gått att få tag på vallfrö hade vallen varit etablerad på fältet redan i höstas.

<h3>”Behöver mjölkdrivande foder”</h3>

Pers mål är att fortsätta odla rågvete som höstvårgröda i kombination det med vallinsådd. Därmed skulle en del gräsensilage ersättas och det skulle bli lättare att lägga om vallarna i den vallintensiva växtföljden.

Per Nilsson tog över släktgården vid årsskiftet, men han vet väl vad han ger sig in på. De senaste sex åren har han jobbat heltid hemma tillsammans med sina föräldrar Gunilla och Thomas Nilsson.

På gården finns en högavkastande mjölkbesättning; det rullande 12-månadersresultatet på de 120 korna ligger på 13 000 kilo ECM.

– Jag behöver mjölkdrivande foder med bra smältbarhet och det tror jag rågvete ger. Ungdjursfoder får man alltid ihop i någon av vallskördarna, säger Per Nilsson.

Gården har valt bort baljväxter och satsat på rena gräsvallar. Baljväxtandelen varierar ofta med åldern på vallarna och de variationerna går igen i fodrets näringsinnehåll. Med rena gräsvallar är det lättare att få ett enhetligt grovfoder.

2018 blev ett speciellt år med den intensiva torkan. Per Nilsson tycker ändå att man lyckats hantera det bra.

– Visst har kraftfoderpriset varit högre, men mjölkpriset är också relativt högt och korna har svarat bra på utfodringen, säger han.

Men foderlagret är i minsta laget och nu ska det byggas upp igen efter torråret.

– Rådgivarna säger visserligen att det är dyrt att ligga på lager. Men det kostar om man blir tvungen att köpa in också och till det ska man lägga osäkerheten om kvalitén på inköpt foder, säger Per Nilsson.

<h3>Gårdsfakta</h3>Ägare: Per NilssonAreal: Brukar 115 hektar åker, 15 hektar naturbeten och 60 hektar skog. Odlar 60 hektar vall, 15 hektar bete på åkermark, 20 hektar majs och 20 hektar spannmål som idag huvudsakligen skördas som helsäd.Djurhållning: 120 mjölkkor med rekrytering, tjurkalvarna säljs.

Höstsådda fodergrödor med tidig vårskörd ger bonusvolym i foderlagret och möjlighet att förnya vallarna.Per Nilsson i Skåne tog en skörd av rågvete redan i början på maj.

Redan i början av maj kunde Per Nilsson skörda – nu kan han redan inleda vallsådden.