2005/2006 gjorde Holmen en utredning av hur mycket de skulle kunna öka tillväxten i företagets skogar med konventionella metoder.
Värna tillväxtpotentialen
– Tillväxtpotentialen är enorm i den svenska skogen. Men det behövs en offentlig utredning om hur vi skyddar den potentialen mot skadegörare, anser Erik Normark.
– Sett från millennieskiftet och 40 år framåt kom vi fram till en potential på 25 procents ökning. Nu har vi nått cirka 20, säger Erik Normark, FoU-chef på Holmen Skog.
Han håller som bäst på att revidera utredningen, och allt tyder på att potentialen är ännu högre.
– Tillväxten i den svenska skogen skulle kunna öka med 50 procent fram till nästa sekelskifte. Den enskilt viktigaste faktorn är skogsträdsförädling, med den tredje generationens skogsträdsplantager. Den andra är viltförvaltningen och den tredje en professionell återväxthantering i hela kedjan.
Klimateffekten inte med
Faktorer som gödsling, dikesrensning, contortaplantering med mera ingår också i beräkningarna, men bedöms ha mindre effekt. Något Erik Normark inte har tagit med är däremot klimateffekten.
– Det finns beräkningar på de positiva effekterna av ändrat klimat, med längre tillväxtperiod med mera. Men de negativa effekterna går inte att beräkna vilket gör osäkerheten stor.
Skadegörare
De negativa effekter han syftar på är framför allt skadegörare. Dels nya som kan komma in med ändrat klimat, men också gamla som påverkas av förändringen.
– Det finns en enorm tillväxtpotential i den svenska skogen. Därför är det strategiskt viktigt att se över vilket skydd och vilken beredskap vi har mot skadegörare och ändrat klimat. Vi behöver en statlig offentlig utredning av hur ansvaret fördelas mellan Jordbruksverket och Skogsstyrelsen kopplat till EUs lagstiftning. Vi bör också se över den framtida infrastrukturen för inventeringar, skadebekämpning och olika ersättningsfrågor etcetera.
– Utbrottet av diplodiasjuka vid Arlanda visar att man kan behöva agera tidigt och att det kan bli fråga om tvångsåtgärder, men om man ska ha dådkraft måste man göra hemläxan.
– Efter många år i skogen vet jag att katastroferna kommer med ojämna mellanrum. Vi har tillräckligt svårt med det väntade, som snytbagge och älgbetning, därför måste vi skapa beredskap för att hantera det oväntade.