I Markbygden utanför Piteå håller världens största landbaserade vindkraftspark på att byggas. Totalt kan det bli 1 101 vindkraftverk, med en beräknad produktion på 10 TWh. De sista tillstånden blev klara i somras.
Världens största vindkraftspark byggs i Piteå
De stora satsningarna på vindkraft kan innebära en rejäl boost för bygden. Både i form av fler jobb och årliga bidrag.
”Växer som svampar”
Enligt Svevind är 103 turbiner i drift. GE Energy och Green Investment satsar åtta miljarder kronor och bygger 179 vindkraftverk i en park som är fullt utbyggd nästa år på marker som ägs av Sveaskog, SCA och privatpersoner.
– Verken växer som svampar ur jorden, det är en takt som är helt fascinerande, säger Majvor Sjölund, som bor i byn Koler med hästar, hundar och höns.
Skapar mycket jobb
Upp till 500 personer kommer att jobba under byggperioden, vilket innebär mycket för boenden och restauranger. Och med byggena kommer 130 kilometer ny väg och produktion av lokalt grus och betong. Det blir mycket jobb även för lokala entreprenörer.
När turbinerna väl står och producerar kommer det att behövas underhåll, vilket genererar ett antal årsarbeten.
Till detta kommer så kallade bygdemedel. De 179 vindkraftverken kommer att generera cirka sju miljoner kronor årligen till Markbygden, 170 miljoner kronor under hela livslängden.
– Det är väldigt betydelsefullt, det kan handla om flera hundra tusen på ett år för en bygdeförening, om man får till ett bra avtal, säger Ylva Lundkvist, samordnare på Hela Sverige ska leva.
Vill öppna för lokalt delägarskap
Hela Sverige ska leva har tagit fram en modell till avtal mellan lokalsamhället och vindkraftsexploatören som bygger på att bygdeåterbäringen ska vara minst 0,5 procent av bruttointäkten från vindkraftsproduktionen. Dessutom vill organisationen att exploatörerna ska öppna för lokalt delägande.
Om alla vindkraftägare skulle dela med sig som GE Energy i Markbygden skulle det bli 70 miljoner kronor årligen till byarna runt turbinerna i hela Sverige, enligt ATL:s beräkningar.
Ingen skyldighet att dela intäkter
Men vindkraftsägarna är inte skyldiga att dela med sig av intäkterna. Och det tycker Ylva Lundkvist är fel.
– Vi skulle önska att Sverige följde Danmarks exempel och tog fram nationella riktlinjer och lagstiftar kring det här. I Danmark har lokalbefolkningen rätt att köpa in sig till 20 procent, rätt till ersättning för minskat marknadsvärde på huset och det ska sättas av medel till gröna utvecklingsfonder i kommunerna.
Hittills har bygdeåterbäringen ofta gått till exempelvis driften av samlingslokalen, skoterleder eller vandringsvägar för fisk.
Kan förbättra servicen
Majvor Sjölund i Koler var tidigare ordförande i bygdemedelsföreningen. Hon tycker att pengarna kan användas till mera, när de akuta behoven är täckta.
– Man kan förbättra servicen för de boende i området. Man kan subventionera kostnaderna att få fiber framdraget till husen. Kanske skulle man kunna bygga markbostäder till äldre som de kan hyra, säger hon.