Marcus Frennemark

Det är en imponerande anläggning som reser sig i skogen på det forna Gudrunhygget. Fårstallet är planerat sedan länge, men det har varit en snabb resa från förra vårens 40 tackor i gårdens gamla stall till dagens 440 tackor med lamm i det nya. Om ett år ska tackantalet ha vuxit med ytterligare 200 djur.

– Det blir tre tuffa år i början. 2017 var det fokus på att bygga, i år på att trimma in anläggningen och 2019 ska det vara fokus på produktion, säger Nils Johansson, till ATL.

Han tror stenhårt på svensk lammköttsproduktion och på sin produktionsmodell.

I år har han haft en lamningsperiod från januari till början på mars. Från nästa säsong ska det vara två omgångar, en i november och en i januari, med målet att alla slaktlamm ska levereras under första halvåret då priset är som högst.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/lamm-tappar-i-lonsamhet/">Lamm tappar i lönsamhet</a>

– Jag tycker prisbilden för vårlamm är ganska stabil. Åtminstone jämfört med mjölkpriset som går upp och ner. Du har inte en aning om vad priset är om några månader.

I den röda "stugan", mitt i stallet, finns förråd och på andra våningen en övernattningslägenhet där Nils Johansson sover över ibland.

Konsumtionen av lammkött ökar i Sverige. De gör produktionen också, men i betydligt långsammare takt. Efterfrågan möts upp av importkött och självförsörjningsgraden var så låg som 28,1 procent under 2017.

Men Nils Johansson upplever inte att hans vårlamm konkurrerar med det billigare importlammet.

– Det är två helt olika kategorier. Konsumenten som bestämt sig för svenskt lamm vill ha just det. Det gäller att tillgodose deras efterfrågan.

Snart skickas de första slaktlammen. Det blir inte många i den första leveransen men sedan räknar Nils med leverans varje vecka under våren och försommaren. Han har skrivit leveransavtal med KLS Ugglarps.

– Jag pratade med flera slakterier, men det var den bästa lösningen just nu.

Många tunga lamm är nyckeln till lönsamhet. Texel är faderrasen till slaktlammen.

Att nå rätt slaktvikter är avgörande för lönsamheten. Det innebär att djuren måste vägas och bedömas ofta; varje vecka när slaktmognaden närmar sig; för att de ska kunna levereras så tunga som möjlighet, men utan fettavdrag.

– 18 kilo eller 22 kilo i slaktvikt gör stor skillnad om du har tusen lamm som ska gå till slakt.

Alla djuren har elektroniska öronmärken, som läses av automatiskt när djuren passerar vågen i den enmansbetjänade hanteringsanläggningen som Nils har byggt upp utanför fårstallet. Vikterna registreras och går direkt in i datorn.

Ett högklassigt grovfoder är en annan nyckel till lönsamhet. Nils utfodrar med ett ensilage som håller 11,5 megajoule energi och 140 gram smältbart råprotein. Ett foder för högmjölkare, och det är precis vad tackorna är under digivningen.

Lammen har fri tillgång på kraftfoder hela tiden fram till slakt. Den första gruppen, som avvandes vid 60-70 dagars ålder, hade 29 kilo i snittvikt. Målet är att de ska nå slaktmognad vid 110-120 dagars ålder.

Nils Johansson har investerat 5,5 miljoner kronor i sitt nya fårstall. Han har planerat det noga och är nöjd med resultatet. Budgeten för bygget har i stora drag hållit, även om det återstår några detaljer att fixa till. Att bygga på skogsmark en bit från gården ger flexibilitet för framtiden.

– Här finns möjlighet att expandera. Antingen genom att bygga till på längden eller genom att bygga ett stall till vid sidan, avslutar Nils Johansson.

Isolerad termostatstyrd vattenkopp vid varje stolpe.

<h3>Tveta Erlandsgård</h3>Gården omfattar 150 hektar, där merparten är skog.Nils Johansson arrenderar också 90 hektar åker och 20 hektar betesmark.Vid full produktion ska det finnas cirka 640 tackor i stallet. Modertackorna som producerar slaktlammen ska vara korsning av raserna finull och dorset för att säkerställa god fruktsamhet och förmåga att visa brunst året om. Texel är faderrasen för slaktlammen.När produktionen är i full gång ska det finns en grupp renrasig finull, som producerar moderdjuren, och en grupp renrasig texel som producerar baggar. Nils använder flera baggar i varje grupp för att minimera risken för tomma tackor.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/bestulen-faragare-alla-maste-polisanmala/">Bestulen fårägare: "Alla måste anmäla"</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/svenska-faravelsforbundet-om-de-okade-farstolderna/">Fåravelsförbundet om de ökade fårstölderna</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/stor-potential-for-lamm/">ATL TV: "Stor potential för lamm"</a>

Vårlammsproduktion är modellen för Nils Johansson. Inom kort åker de första lammen från det nybyggda fårstallet till slakt. – Vi kan öka produktionen hur mycket som helst i Sverige eftersom vi har så låg självförsörjningsgrad, säger han.