Hans Dahlgren

På vändtegen går det vid plöjning att vända på två huvudsakliga sätt. Antingen en T-vändning, där man kör fram åt ena hållet, backar bak och vänder runt. Eller så gör man en U-sväng i en ögla.

Tidsmässigt är öglan är snabbast. Däremot blir vändtegen större och du får lägga mera tid och bränsle på att plöja den senare.

Utrymme. Vändningen med ögla kräver större vändteg, men om fältet är bredare än 100 meter så är det mest ekonomiskt.

För att försöka få ett svar på vilken vändning som totalt ger bäst tid- och bränsleekonomi har ATL testat med hjälp av bränslemätare och stoppur.

Valet av sätt att vända kan såklart bero på hur fältet ser ut. En annan faktor är arbetsmiljön. Att göra T-vändningen med backmoment kräver att föraren vänder sig bakåt oftare, och kör man en hel dag kan det kanske bli påfrestande för rygg och nacke. Så det hänger en del på vad föraren föredrar.

– Jag kör helst öglan. Det går smidigast, snabbast att ta sig runt och belastar maskinerna minst, säger Niklas Pedersen som är traktorförare för dagen.

Ekonomi. Både plöjningsdjup och typen av vändning påverkar bränsleekonomin vid plöjning.

Koll. Med en mätare kopplad till traktorns canbus ser man exakt bränsleförbrukning.

Maskin- och energirådgivaren Fredrik Hallefält på HIR Skåne monterar en extern bränslemätare till traktorns canbus-uttag. Sedan kör vi i ett par timmar på Svenningstorps gård utanför Höganäs.

På ena vändtegen kör Niklas Pedersen en T-vändning och på den andra en ögla. Vi noterar både tidsåtgång och bränsleåtgång. Sedan gör Fredrik Hallefält sina beräkningar.

Han tar med tiden det tog att vända, bränsleförbrukning och även tid och bränsle för att sedan plöja vändtegarna.

– Det visade sig att om fältet är bredare än omkring 100 meter så är öglan det bästa systemet. Om fälten är smalare är T-vändningen den bästa.

Resultatet kan till viss del påverkas av plogens och vändtegens storlek. I det här fallet hade vi en femskärig plog och behövde då en vändteg för öglevändning som var sex meter bredare än vändtegen för T-vändningen.

– Men ungefär 100 meter kan man ha som riktmärke.

Expert. Fredrik Hallfält vid HIR Skåne håller kurser i sparsam körning. Han har också eget lantbruk.

Tanken var också att vi skulle testa hur plöjningsdjupet påverkar bränsleförbrukningen, men fältet hade för ojämn struktur för att vi skulle kunna få tillförlitliga mätvärden. Här påverkar ju jordstrukturen också, men Fredrik Hallefält har en tumregel.

– Siffror jag läst mig till säger att om man sänker djupet en centimeter stiger bränsleförbrukningen en liter per hektar.

Förare. Niklas Pedersen föredrar att vända med öglan.

Han uppmanar därför till att vara noga med att ställa in plogen utifrån vad man vill åstadkomma. Att det finns tillfällen då man vill ha ett stort arbetsdjup för att exempelvis plöja ner rotogräs. Eller att man vill plöja grunt för att behålla det organiska materialet vid ytan.

– Det finns många olika förutsättningar och inte något som är rätt överallt alltid.

Rättvänt. Resultatet av mätningarna visar att det går att spara bränsle och tid om man väljer rätt vändning vid rätt tillfälle. Vid T-vändningen kör föraren framåt åt ena hållet, backar bak och vänder runt. U-sväng, eller ögla, går snabbare, men kräver större vändteg som senare måste plöjas.

Dieselpriset är svårt att påverka, men däremot går det att påverka förbrukningen. ATL har testat hur olika typer av vändningar vid plöjning påverkar bränsleförbrukningen.

Fredrik Hallefält har räknat på hur olika typer av vändningar vid plöjning påverkar bränsleförbrukningen.