Ulf Aronsson

"Det kanske kan låta lite men för bulkindustrier som sågverk och cellulosaindustri innebär någon procents ändring av marginalerna stora belopp, som kan slå åt bägge håll", skriver AT:Ls skogsredaktör Ulf Aronsson.

Skogsbrukets lönsamhet påverkas av en mängd faktorer, men först och främst av skogsindustrins lönsamhet. Det är ju dessa skogsbrukets kunder som betalar kalaset, så ju högre betalningsförmåga desto bättre för skogsägarna.

Ett till synes enkelt samband men som kanske inte alltid är självklart. För skogsägaren kan det vara mer naturligt att fokusera på faktorer som ligger närmare till hands och är lättare att påverka, som till exempel beståndets tillväxt och skötsel.

Dessutom gör den genomsnittliga skogsägaren få virkesförsäljningar under sin livstid, och då är det inte konstigt att kunden känns avlägsen.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/de-vagar-satsa-pa-blandskogen/">Därför satsar de på blandskog</a>

En faktor som i sin tur påverkar industrins lönsamhet är valutakurserna. Nu börjar det nog kännas väldigt avlägset för många skogsägare. Men även om det inte går att påverka är det viktigt att förstå vad som avgör hur mycket en virkessäljare kan få i handen.

Under första halvåret har det sett bra ut: Höjda timmerpriser och hög produktion i sågverken, massaexporten och -priserna ökade och för exporten av papper har minskningen åtminstone bromsats upp efter de senaste årens fall.

Då borde väl det mesta vara frid och fröjd? Tyvärr finns moln på hösthimlen, ett av dem är just valutakurserna.

Mellan december i fjol och slutet på augusti gick det brittiska pundet ned med 12 procent mot den svenska kronan. Jämfört med juli 2015 är nedgången hela 25 procent. Mellan slutet på juni och slutet på augusti i år föll den amerikanska dollarn med 10 procent.

Det kanske kan låta lite men för bulkindustrier som sågverk och cellulosaindustri innebär någon procents ändring av marginalerna stora belopp, som kan slå åt bägge håll.

Kursfallen kan till exempel jämföras med prisutvecklingen på export av sågad vara, enligt statistik från SCB. Mellan januari och maj ökade priserna med i genomsnitt 7,5 procent. Den innebär att den senaste tidens kursfall ätit upp mer än hela den prisökningen.

Norra Skogsägarna, med en produktion på 430 000 kubikmeter sågad vara under fjolåret, uppskattar att valutafallet nu kostar dem 1 miljon kronor per månad i minskade intäkter. Det kan jämföras med vinsterna i ökat utbyte som föreningen får genom den högavancerade investeringen vid sågverket i Sävar.

Ett ökat utbytet med 2 procent väntas förbättra lönsamheten med cirka 6 miljoner per år, alltså hälften av nuvarande valutaeffekt.

Så även om det kan kännas avlägset ligger det stora pengar i valutans svängningar, svängningar som via industrin också påverkar skogsägarnas lönsamhet. Och inför hösten finns fortfarande stora osäkerheter: Brexit, Donald Trumps utlovade ekonomiska reformer och den eskalerande situationen kring Nordkorea är faktorer som kan ha negativ effekt på valutakurserna.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/lovet-okar-men-avsattningen-minskar/">Allt svårare att sälja lövvirke</a>

Men även om det är viktigt att ha förståelse för faktorer som påverkar lönsamhet hör valutan till dem som skogsägarna inte kan påverka. Då är det kanske bättre att istället att rikta in sin energi på saker som kan ge direkt effekt i skogen: Rotröta, kapsprickor, betesskador, gödsling, plantval och röjning.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/svag-dollar-paverkar-skogsbolagens-lonsamhet/">Svag dollar påverkar skogsbolagens lönsamhet</a>

För enskilda skogsägare är det viktigt att förstå vad som avgör hur mycket en virkessäljare kan få i handen och de faktorer som verkar bakom, skriver ATL:s Ulf Aronsson i en analys.

För enskilda skogsägare är det viktigt att förstå vad som avgör hur mycket en virkessäljare kan få i handen och de faktorer som verkar bakom, skriver ATL:s Ulf Aronsson i en analys.