Greger Ekman

Helgens EU-val har skapat en ny maktbalans bland partierna i Europaparlamentet. Det får givetvis konsekvenser för jordbruket som påverkas direkt av beslut på EU-nivå. Men kanske också för skogsbruket. Även om unionens makt över medlemsländernas skogsbruk hittills har varit indirekt ger valresultatet anledning att befara att det kan komma att ändras.

De båda största partigrupperna socialdemokratiska S&D, där Socialdemokraterna ingår, och EPP, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, förlorar mandat i parlamentet. Gruppen De gröna, med Miljöpartiet, och Liberala ALDE, med Liberalerna, är de partigrupper som gått fram starkt.

Särskilt den liberala partigruppen är federalistisk och vill se att medlemsstaterna ger upp mer makt till unionen. Det är onekligen stor skillnad mellan medlemsländerna. Totalt har liberalerna gått fram medan Liberalerna i Sverige har riskerat att åka ut. För EU:s framtida inriktning är valresultatet i stora länder som Tyskland avgörande.

Att det gått dåligt för kristdemokraterna och bra för de gröna i Tyskland kan komma att få konsekvenser för det svenska skogsbruket. Större konsekvenser än att det i stort sett råder enighet bland de svenska partierna om att skogsfrågorna ska vara en nationell angelägenhet, eftersom de tyska parlamentarikerna är så många. Företrädare för de gröna i Tyskland vill använda EU-lagstiftning som hävstång för att exempelvis påverka skogsbruksmetoder och skydd av mark. Deras möjligheter att driva den politiken har nu ökat.

EU:s lagstiftningsprocess är komplicerad och de rättsakter som antas är förhandlade och kompromissade i omgångar. Men Sverige och svenska EU-parlamentariker kan inte vänta sig att beslut om skogsbruket i unionen kommer att vara tillräckligt urvattnat för att vara acceptabelt.

Det finns anledning att oroa sig för att EU kan komma att vilja utöka sin kompetens till att även omfatta skog. Hittills har medlemsländerna sagt nej till detta, senast vid ett ministerrådsmöte förra månaden. Men det betyder inte att sista ordet är sagt.

I flera länder pågår livliga miljö- och skogsdebatter där opinionen inte är till skogsbrukets fördel. Till det kommer den allt hetare klimatdebatten – där långt ifrån alla har insett hur avgörande skogsbrukets bidrag är. Särskilt nyvalda parlamentariker kommer att i stor utsträckning ta med sig hemlandets debatt som ingångsvärden in i Europaparlamentet.

Om en kompromisskandidat från De gröna eller ALDE blir ordförande för EU-kommissionen (även om sannolikheten för det är låg då EPP är största partigrupp) ökar risken för att EU försöker utöka sin kompetens. De svenska politikerna och skogsbrukets aktörer måste göra vad de kan för att hålla EU utanför skogen.

De svenska politikerna och skogsbrukets aktörer måste göra vad de kan för att hålla EU utanför skogen. Det skriver ATL:s ledarskribent Greger Ekman.

Kan få konsekvenser för det svenska skogsbruket, skriver ATL:s ledarskribent Greger Ekman.