Valet ett vägskäl för svenska bönder

Några saker var nya, åtminstone för mig: Vänsterpartiet vill inte ha köttskatt, Folkpartiets vurm för gödselskatt inskränker sig till kadmiuminnehållet och Moderaterna vill göra det möjligt för djurhållaren att byta djurskyddskontrollant.

Men det viktigaste var att skillnaderna mellan blocken tydliggjordes. För jordbrukets del handlar valet om två olika linjer.

Det rödgröna blocket talar förvisso om att den svenska jordbruksproduktionen ska öka, men det ska till väsentlig del ske genom ökad ekologisk odling och med ökad miljöhänsyn. De svenska särreglerna ska vara kvar, handelsgödselskatt ska återinföras.

Allianspartierna talar mer om konkurrenskraft, företagande och villkoren för jordbruket.

Vid sidan av de två linjerna finns Sverigedemokraterna, som avviker genom att de är klart EU-kritiska och inte gillar etanol och RME. Biogas, elbilar och kärnkraft förordas. SD är också ensamma om att vilja sänka dieselskatten.

Det finns en del som alla partier är överens om. Alla vill ha en livsmedelsstrategi och mål för produktionen.

Ingen kunde däremot vid debatten klargöra vad en sådan strategi ska innehålla konkret. Det finns en klar risk att det inte blir annat än ord på ett papper.

De önskade produktionsmålen var också omöjliga för de åtta politikerna att sätta siffror på. Det är nog däremot bra. Begreppet produktionsmål i jordbruket har lite av sovjetisk femårsplan över sig. Om förutsättningarna är goda så nog lär svenska bönder producera.

Debattdeltagarna var också överens om vikten av ett nationellt skogsprogram och något mer konkreta om vad ett sådant ska innehålla. Balans mellan produktions- och miljömålen är viktigt för dem alla.

Valet står alltså mellan mer av det som gjort att svenskt jordbruk tappat de senaste 25 åren eller mer av åtgärder som ska försöka vända trenden.

Den svenska modellen med reglerad produktion och oreglerad import visar att konsumenterna inte är villiga att betala för de mervärden modellen sägs skapa.

Det förefaller naivt att tro att det går att räta upp situationen genom att göra produktionen dyrare.