Malin Eborn

Det ihållande regnet under hösten har skapat mycket problem för lantbruket och fortsätter att göra det varje dag.

– Odlare har kämpat, kämpat och kämpat i höst. Ändå finns potatis kvar i marken, säger Lisa Andrae, verksamhetsledare på Potatisodlarna.

Allra värst har det varit i södra Halland och i Skåne. Där går stora värden förlorade när potatis fortfarande inte kunnat tas upp.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/potatisskorden-samre-an-i-fjol/">Sämre potatisskörd än i fjol</a>

Regnet fortsätter också att ställa till stora bekymmer vid betupptagningen. Körning på de blöta markerna med tunga maskiner ger packningsskador och har krävt extra mycket arbete och tid.

– Generellt kommer betlagringsplatserna inte att bli odlingsbara på många år, de har blivit helt sönderkörda på vissa håll, säger Mattias Hammarstedt, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/brister-hos-lantmannen-forstorde-spannmal/">Möglig spannmål oroar lantbrukare</a>

Många spannmålsodlare lämnar också en oerhört tuff och arbetsam höst bakom sig där norra delen av Sverige drabbats hårdast. Även om det mesta i landet kunde tröskas finns det oskördade arealer som blivit lämnade. Generellt blev däremot spannmålsskördarna oväntat höga. Men glädjen över god avkastning förbyttes för många odlare i Mellansverige, till oro, ilska och frustration över att gårdshämtningen drog ut på tiden, som <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/lantmannen-kritiseras-for-brister-i-spannmalshamtning/">ATL tidigare skrivit om</a>.

– Vissa tvingades sluta tröska för att de inte hade någonstans att göra av spannmålen. Det är klart att man blir väldigt arg då, säger Line Strand, växtodlingsrådgivare på HS konsult i Uppsala.

Hämtningen som enligt Lantmännens egna ambitioner ska ske inom tre dagar tog upp till 10 dagar.

– Den stora och komprimerade skörden innebar ett hårt tryck på våra anläggningar och vi slog i taket framförallt när det gäller vår kapacitet för gårdshämtningar, säger Mikael Jeppsson, chef på Lantmännen Lantbruks spannmålsenhet.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/storre-risk-for-skalskadat-malt-i-ar/">Större risk för skadat malt i år</a>

Just nu ser Lantmännen över sitt investeringsbehov för att bygga bort flaskhalsar och därmed öka kapaciteten, tillägger han. På höstvete är det trots allt 95 procent av skörden som håller bra kvalitet medan samma siffra ligger på 75 procent när det gäller havre och maltkorn, enligt Lantmännen. Kvalitetsproblemen har generellt varit större på de grödor som skördats efter den 10 september då regnen började komma allt mer frekvent.

Ulrik Lovang, vd på Lovang Lantbrukskonsult i Östergötland, menar att en lärdom från året är att många lantbrukare måste kunna buffertlagra mer spannmål på gården.

– De år skörden blir hög fungerar inte logistiken för dem som hämtar. Därför måste man vara förberedd på att kunna hantera mer spannmål själv, säger han.

En annan lärdom är att det under pågående skörd kan vara läge att prioritera om.

– De som tröskade maltkornet före höstvetet klarade sig bättre eftersom man då klarade kvaliteten i maltkornet, säger han.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/lantmannens-nedklassning-slar-hart-mot-odlare/">”Drar undan mattan för odlare”</a>

På maltkorn finns i år ett stort prisavdrag om varan klassas till ned foder vilket i praktiken gör att förlusten blir väldigt kännbar om just maltkornet inte klarar kvalitetskraven. Maltkorn och raps är de grödor där betalningen ligger på en högre nivå jämfört med de i övrigt pressade spannmålspriserna.

Enligt Jordbruksverkets preliminära uppgifter blir höstsådden 25 procent mindre än förra året och 14 procent lägre än femårsgenomsnittet. I vissa områden som till exempel östra Östergötland har knappt några arealer kunnat höstsås alls. Det innebär ett stort vårbruk 2018.

– Detta blir en utmaning och kräver planering. Vi har gårdar som normalt inte vårsår särskilt mycket som nu måste så stora arealer, säger Ulrik Lovang.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/troskstod-fran-soder-hjalpte-inte/">”Ett förtvivlat läge för många” </a>

1. Den som sålde mycket innan skörd eftersom dagspriserna sjönk i botten under skördeperioden.

2. Den som hade tillräckligt med buffertmöjligheter att tillfälligt lagra spannmål på gården så att kvaliteten inte gick förlorad när handelns hämtning drog ut på tiden.

3. Den som lyckades prioritera om i skörden för att klara kvaliteten på de värdefullaste grödorna.

1. Många står inför ett stort vårbruk vilket kräver bra planering både organisatoriskt och när det gäller grödor.

2. Det finns inga tecken på att de senaste årens generella prispress på spannmål avtar. Ta därför chansen och prissäkra vid väderoro som tillfälligt kan driva upp betalningen.

3. Det har trots allt såtts relativt mycket höstraps i år. Här är prisutsikterna betydligt mer positiva än för vete.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/blot-host-har-lett-till-att-delar-av-skorden-ar-otroskad/">Stora ekonomiska värden på spel</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/varnar-for-langa-leverenskontrakt/">Varnar för långa kontrakt</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/svenskt-korn-vacker-ilska-i-finland/">Finska bönder tar strid mot svenskt spannmål</a>

Trots höga spannmålsskördar överskuggas året av den tuffa hösten. Potatis ligger kvar och ruttnar i jorden, spannmål har fördärvats i regn och på vissa håll var höstsådden omöjlig att genomföra.

Trots höga skördar har stora mängder potatis och spannmål fördärvats av vädret.

Året som odlarna helst vill glömma

Växtodling

Trots höga spannmålsskördar överskuggas året av den tuffa hösten.