Fredrik Stork

Det krävs inte mycket efterforskning för att slå fast att Sverige är ett rundbalsland. Vart man än åker i landet står de runda balarna prydligt utplacerade på fälten eller vid åkerkanten. Betydligt mer intressant är däremot hur olika gårdar trimmar sin grovfoderkedja för att få ner sina kostnader. Här finns flera intressanta slutsatser att dra.

Det jag gillar mest med grovfoderekonomi är att man kan nörda ner sig hur mycket som helst, ända ner i valet av nyans på plasten. Som ATL tidigare har berättat finns det nämligen goda belägg för att <a href="https://www.atl.nu/teknik/trioplast-staller-sig-tveksamma-till-genomskinlig-balplast/">färgvalet påverkar lagringsegenskaperna</a>. Allra bäst i de tester som har gjorts är som bekant den vita filmen, följt av ljusgrönt, mörkgrönt och allra sist svart. Svart är i det här fallet den färg som är sämst på att hålla syrebarriären, vilket troligtvis hänger samman med att mörka material alltid blir varmast på sommaren.

Men i ATL har vi även rapporterat om den <a href="https://www.atl.nu/teknik/sa-kan-balplastens-farg-paverka-foderekonomin/">genomskinliga balplasten</a>, som kan vara en intressant produkt för rätt köpare. Enligt Coveris, som är en av tillverkarna med genomskinlig plastfilm i repertoaren, ska den här typen av produkter ge enklare återvinning och minskat svinn - men framför allt bättre foderekonomi och färre fågelskador. Det sistnämnda påståendet styrks i det här fallet även av en svensk användare som ATL tidigare har intervjuat.

Betydligt större påverkan på grovfoderekonomin, än eventuella färgval, har också det som dras bakom traktorn. Flera pressar på marknaden är i dag byggda för att klara film-på-filmteknik, vilket ska ge en enklare materialåtervinning när balarna öppnas. Enligt tester som filmtillverkaren <a href="https://www.atl.nu/teknik/mer-mjolk-med-battre-ensilering/">RPC BPI Agriculture</a> har gjort, ska mantelfilmen dessutom hålla syrebarriären betydligt bättre än de nätade balarna. Omräknat i ren mjölkproduktion ska detta ge ungefär <a href="https://www.atl.nu/teknik/mer-mjolk-med-battre-ensilering/">15 liter mer mjölk per bal</a>, enligt de forskningsresultat som företaget själv har finansierat.

Om det betyder att film-på-filmtekniken alltid är det bästa ekonomiska valet, ska jag låta vara osagt. För som bekant finns det lika många parametrar som spelar in som det finns gårdar i landet. Men uträkningen som presenteras här bredvid gör i alla fall att vi kanske kommer lite närmare svaret.

McHale tillverkar pressar av både de billigare varianterna och de dyrare som kan klara av film-på-filmtekniken. När jag ställde frågan om vilken metod som var bäst tyckte företagets regionchef för Norden och Baltikum att frågan var så intressant att han satte sig ner och tog fram en egen räknesnurra.

Kalkylen bygger i det här fallet inte bara på aktuella dagspriser, utan också på merkostnaden för att pressa balarna med den dyrare film-på-filmtekniken, inklusive utlåningsräntor för att köpa in den dyrare pressen. När dessa kostnader vägs samman kan ändå kostnaden för den dyrare film-på-filmtekniken bli lägre om man tillåter sig att gå ner från åtta till sex lager med inplastningsfilm, vilket i så fall ska ge ett likvärdigt skydd. Gör man det sparar man alltså 16,64 kronor på varje bal, samtidigt som man får ut 15 liter mer mjölk.

<h3>Ladda ner räknesnurran</h3>Fördelen med räknesnurror är i första hand att de fungerar lite som recept för hur man kan räkna, och att du enkelt kan modifiera dem efter dina behov. För den som år efter år lyckas bättre med sina plastinköp än i prisexemplet här bredvid kan förhållandet alltså bli det omvända.

<a href="https://d25hxy2v4kkcc2.cloudfront.net/wp-content/uploads/sites/2/2020/03/04112854/Film-VS-n%C3%A4t-Lantmannen1.xlsx">Klicka här för att ladda ner ditt exemplar</a>.

I valet och kvalet mellan nät eller film-på-filmteknik är det inte alltid enkelt att avgöra vilket som är det mest ekonomiska alternativet. Men den här uträkningen gör i alla fall att vi kommer lite närmare svaret. ATL:s teknikreporter Fredrik Stork skriver i sin marknadskrönika om grovfoderekonomi och allt runt omkring.

Nätade balar blir ofta tvåa på bollen när vi pratar grovfoderekonomi. Här är uträkningen som visar det svart på vitt.