Sara Hasbar

Kommunerna ska kunna acceptera enskilda lösningar där fastighetsägarna löser detta själva, enligt utredningens förslag.

Runt om i Sverige finns många mindre avloppsanläggningar som har dålig eller obefintlig rening av avloppsvattnet. Det finns cirka 180 000 avloppsanläggningar i Sverige som inte uppfyller de lagkrav på rening som kom till redan 1969. Det har också uttryckts protester runtom i Sverige mot att dessa ska tvångsanslutas till de kommunala vatten- och avloppssystemen, vilket<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/kommunalt-avlopp-mycket-dyrare-an-enskilt/"> ATL har rapporterat om</a>. För att snabbare komma tillrätta med dessa miljö- och hälsofällor tillsatte regeringen för ett år sedan en utredning. Den är nu färdig och överlämnades till regeringen i slutet av maj.

Utredningen föreslår en lösning som är mer flexibel än de tidigare.

– Vårt förslag är att göra det mer flexibelt för kommunerna där man ska kunna acceptera enskilda lösningar där fastighetsägarna löser detta själva, antingen att de går ihop några stycken eller ordnar det själva. Kommunen ska då titta på om detta är möjligt innan de fattar beslut och drar ut vatten och avlopp, säger Anders Grönvall, särskild utredare, till Sveriges Radio.

<h3>Kan bli lättare att bygga på landsbygden</h3>

Jan Eksvärd arbetar med hållbarhetsfrågor på LRF. Han anser att utredningens förslag kan innebära en större möjlighet för människor på landsbygden att göra sin röst hörd i VA-frågor,

– Det beror på att kommunen enligt förslaget ska utreda ett alternativ till anslutning. I dag struntar en del i att göra det. Förslaget innebär att kommunen måste ha kontakt med fastighetsägarna och på det sättet minska demokratiunderskottet. Det innebär också att kommunen ska göra en plan för långsiktig vattenförsörjning och avloppshantering som ska utsättas för samråd.

Jan Eksvärd menar också att förslagen innebär att det blir lättare att bygga på landsbygden och att fler fastigheter får lösningar som innebär att det ganska rena toalettvattnet används som växtnäring i jordbruket.

– I dag måste kommunen ansluta husgrupper på 20 till 30 fastigheter, även på långt avstånd, till VA-nätet. Det kan bli så dyrt att inte ens kommunen har råd, eftersom hela VA-kollektivet får höjda avgifter till tveksam miljönytta. Det innebär i praktiken byggstopp på landet när man närmar sig det antalet fastigheter i en grupp. Med en mer flexibel lagstiftning kan man välja andra mer kostnadseffektiva lösningar och husgruppen kan ha sin egen rening och slipper låga dyra ledningar och man får bygglov och har råd att bygga.

Vad är det viktigaste som kommer fram i utredningen som kan ha betydelse för lantbrukare, anser du? Vad kan bli mer positivt och vad kan bli mer negativt, jämfört med situationen i dag?

– Det finns kommuner som kör över sina invånare med tvångsanslutningar med oklar miljönytta. Utredaren vill minska detta demokratiunderskott genom att ändra i vattentjänstlagen, så att kommunerna måste lägga ett större fokus på att bedöma behovet för miljö och hälsa före anslutning till VA-nätet. Kommunen ska också utreda om det finns andra sätt att klara skyddet för miljö och hälsa. Mer kostnadseffektiva och kretsloppsanpassade lösningar kan väljas.

Jan Eksvärd säger också att ett av utredningens uppdrag var hur man kan öka tempot i att åtgärda små avlopp som inte renar tillräckligt.

– Man föreslår att alla ska låta göra en avloppsdeklaration. Då hittar man de avlopp som fungerar sämst och investeringarna kan göras här först. Det kan bli en kostnad för alla, men innebär att de som har hyfsat fungerande system får lite mer tid.

Anna Werner, samhällspolitisk analytiker på Villaägarna, anser att det finns många bra förslag i utredningen.

– Det är bra att kommunerna öppet ska redovisa sin VA-strategi, planen är att det ska läggas ut offentligt.

Men från Villaägarnas håll är man orolig för att förslaget om en avloppsdeklaration vart sjunde år ska bli dyrt för fastighetsägarna. Enligt utredningen ska ett krav införas på avloppsdeklaration för små avloppsanläggningar. De ger kommunen information om vilka små avloppsanläggningar i kommunen som behöver åtgärdas och kan på så sätt göra tillsynen effektivare. Fastighetsägare som inte skickar in någon deklaration ska enligt förslaget riskera miljösanktionsavgift.

Utredningen ska nu behandlas av olika remissinstanser. Beslut väntas om ungefär ett år.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/utredare-foreslar-obligatorisk-besiktning-av-avlopp/">Kommuner kan tvingas utreda privata lösningar</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/kommunalt-avlopp-mycket-dyrare-an-enskilt/">Dyrt för markägare med kommunalt VA</a>

Frågan när och om kommuner ska ansluta fastigheter till kommunala vatten- och avloppssystem har skapat konflikter över hela landet. Nu är utredningen överlämnad till regeringen. Kommunerna ska kunna acceptera lösningar där fastighetsägarna löser detta själva, enligt förslaget.

Det säger LRF om VA-utredningen som nu är överlämnad till regeringen.

”Det kan bli lättare att bygga på landsbygden”

Lantbruk

Kommunerna ska kunna acceptera enskilda lösningar där fastighetsägarna löser detta själva, enligt förslaget.