Mikael Marklund

medium_9e99074d3992e006_800x800ar.jpg

small_9e99074d3992e006_800x800ar.jpg

thumbnail_9e99074d3992e006_800x800ar.jpg

9e99074d3992e006_800x800ar.jpg

När det gäller privatbilismen finns det både subventioner och styrmedel för att minska förbrukningen av fossil energi. På transportsidan håller det också på att hända saker. Men arbetsfordonen släpar efter, konstaterar Helena Jonsson i sin utredning ”Fossiloberoende jordbruk” som överlämnades till regeringen nyligen.

–&nbsp;De har blivit lite bortglömda.Hon har därför föreslagit att den nuvarande regeln att det bara ska vara arbetsfordon som enbart går på el som omfattas tas bort och att premien även ska gälla fordon som går på bioetanol, biogas eller har en bränslecell, det vill säga går på vätgas.

large_1629107961104.jpeg

medium_1629107961104.jpeg

small_1629107961104.jpeg

thumbnail_1629107961104.jpeg

1629107961104.jpeg

Men även fortsättningsvis kommer klimatpremien bara att vara för arbetsfordon med en nettoeffekt på över 75 kW. Det fanns tankar på att föreslå en sänkt gräns men efter lite funderingar bestämde utredningen sig för att låta den vara kvar.–&nbsp;För mindre maskiner kan man söka pengar via klimatklivet. Vilket är enklare då det blir lite mindre byråkrati, säger Helena Jonsson.&nbsp;– Men det pågår även en översyn av effektgränserna för klimatpremien.

LÄS MER OM UTREDNINGEN:<a href="https://www.atl.nu/hojd-dieselskatt-matchas-med-skatteavdrag-i-utredning">Höjd dieselskatt matchas med skatteavdrag i utredning</a>

Fram till 2030 kommer det till stora delar att handla om olika typer av biobränslen. Till 2045 hoppas hon att det i stor utsträckning skett en övergång till vätgas och eldrift. Samma år ska Sverige inte längre ha några nettoutsläpp av växthusgaser.Men kommer råvarorna att räcka till allt biobränsle som måste produceras för att i en växande utsträckning ersätta de fossila bränslena?&nbsp;– Det tror jag. Teknikutvecklingen kommer att göra mycket på sikt. Det gäller att hitta en kombination av marknadsmekanismer och statligt stöd som kan säkra det investeringskapital som krävs. &nbsp;

large_1629108442618.jpeg

medium_1629108442618.jpeg

small_1629108442618.jpeg

thumbnail_1629108442618.jpeg

1629108442618.jpeg

Första året fanns det totalt 20 miljoner kronor att dela ut som miljöpremier. Går Helena Jonssons förslag igenom ska den summan höjas till 170 miljoner kronor.&nbsp;Hur mycket av utredningen tror du kommer bli verklighet?– Jag hoppas att de flesta förslagen kommer att genomföras. Skatteväxlingen är det mest genomgripande förslaget vilket kanske gör det svårare men jag ser det som ett viktigt steg för att säkra lönsamheten i svenskt jordbruk.Utifrån till exempel den senaste IPCC-rapporten måste vi få ner nettoutsläppen till noll betydligt fortare än till 2045. Ser du någon väg för att det svenska jordbruket skulle klara av det?– Optimism är en plikt, det är tekniskt möjligt att minska klimatgasutsläppen radikalt. Utmaningen är att få rätt drivkrafter på en komplicerad och global marknad. Idag drivs inte omställningen av ökad lönsamhet. Glöm inte heller att jordbruket binder kol i sin odling och uppfödning.

LÄS MER OM IPCC-RAPPORTEN HÄR:<a href="https://www.atl.nu/ny-rapport-fran-ipcc-klimatforandringarna-intensifieras">FN-rapport ger dyster bild av klimatet</a><a href="https://www.atl.nu/sa-paverkas-svenskt-lantbruk-av-klimatforandringar">Klimatförändringarna: Så påverkas svenskt lantbruk</a><a href="https://www.atl.nu/klimatanpassa-jord-och-skogsbruk-med-nya-metoder">Ledare: Fokusera rätt för att lösa klimatkrisen</a>

Utredningen presenterades i slutet av juli. Nu väntar en lagrådsremiss och sedan en regeringsproposition. Enligt förslaget ska förändringarna träda i kraft första januari 2022.

<h3>Fler punkter i förslaget:</h3>• En biopremie införs 2022 för alla rena biodrivmedel utom biogas. Första året skulle den ligga på 43 miljoner kronor för att 2025 ha vuxit till 129 miljoner kronor. Utsläppen skulle minska med 30 000 till 40 000 ton CO2 första året för att 2025 ligga på 90 000 till 125 000 ton CO2. Förutom att minska jordbrukets miljöbelastning skulle en premie också minska Sveriges sårbarhet.• Det nuvarande biogasstödet permanentas samt utvidgas med ett stöd till förvätskning på drygt 10 öre per kWh. Gödselgasstödet föreslås öka till 71 miljoner kronro per år vilket är en fördubbling jämfört med årets anslag som ligger på 30 miljoner kronor som dessutom ska sänkas till 22,5 miljoner nästa år.• Det borde också införas en uppgarderingspremie på 20 till 30 öre per kWh förslås i utredning.

large_1629108051657.jpeg

medium_1629108051657.jpeg

small_1629108051657.jpeg

thumbnail_1629108051657.jpeg

1629108051657.jpeg

<h3>Drivmedelsanvändningen 2019</h3>Sverige, totalt:Bränsle &nbsp;TwHDiesel &nbsp;58,5Bensin &nbsp;26,8HVO100 &nbsp;2,9Fordonsgas &nbsp;1,6FAME100 &nbsp;1,5E85 &nbsp;0,4Totalt: &nbsp; 92,3Källa: Utredningen om vägen till ett fossilfritt jordbruk

<h3>Jord- och skogsbrukets bränsleförbrukning &amp; utsläpp</h3>Varje år förbrukas det omkring 6 miljoner kubikmeter diesel i Sverige. Jordbruket använder omkring 4 procent och skogsbruket 2,5 procent.&nbsp;För HVO och Fame är den årliga konsumtionen totalt 500 000 kubikmeter. De få jordbruk som kör på dessa bränslen förbrukar drygt 1 procent.Enligt Naturvårdsverket orsakar arbetsmaskinerna i jordbruket utsläpp motsvarande just över 500 000 ton koldioxid. Skogsbrukets maskiner släpper ut just under 500 000 ton koldioxid.På EU-nivå står arbetsmaskiner för 2 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. I Sverige är andelen 6 procent. Jord- och skogsbrukets maskiner en knapp tredjedel.&nbsp;Källa: Utredningen om vägen till ett fossilfritt jordbruk

large_1629108110926.jpeg

medium_1629108110926.jpeg

small_1629108110926.jpeg

thumbnail_1629108110926.jpeg

1629108110926.jpeg

<h3>Jordbrukets energianvändning:</h3>Det svenska jordbruket förbrukade 2019 6,3 TwH. Omkring hälften som drivmedel i arbetsmaskiner.Bränsle: Andel i procentDiesel och bensin: 33El: 24Fasta biobränslen: 23Biodrivmedel: 13Olja, naturgas, gasol etc: 6Fjärrvärme: 1Källa: Utredningen om vägen till ett fossilfritt jordbruk

<h3>Dieselförbrukning&nbsp;</h3>Vid odling av grödor i liter per hektar:Potatis: 135-150Trädgårdsväxter: 135Sockerbetor: 130Spannmål: 66,7-71,9Ärter och åkerböna: 63,2Raps och rybs: 60Slåttervall: 49Betesvall: 17Källa: Utredningen om vägen till ett fossilfritt jordbruk

JCB 220X är en prototyp till en bränslecellsdriven bandgrävare i 20-tonsklassen. Bränsle är vätgas och restprodukt avgas är vatten

large_1629108502884.jpeg

medium_1629108502884.jpeg

small_1629108502884.jpeg

thumbnail_1629108502884.jpeg

1629108502884.jpeg

<h3>Klimatpremien</h3>I dag täcker den som mest 20 procent av inköpspriset på maskinen men max 40 procent av den stödberättigade kostnaden som är skillnaden mellan inköpspriset och priset på närmast jämförbara dieseldrivna maskin.

<h3>Utredaren Helena Jonsson</h3>Tidigare ordförande för LRF mellan 2011 och 2017.Sedan januari 2018 landshövding i Jönköpings län.Utbildad till lantmästare och äger tillsammans med sin man en KRAV-gård med en avelsbesättning med Hereforddjur.

Den klimatpremie som infördes ifjol måste vidgas när det gäller arbetsfordon för att få en bättre miljöeffekt på sikt. Det menar utredaren Helena Jonsson.

Stödet som infördes ifjol måste vidgas.

Utredaren: Klimatpremien bör gälla fler arbetsfordon

Företagande

Den klimatpremie som infördes ifjol måste vidgas när det gäller arbetsfordon för att få en bättre miljöeffekt på sikt. Det menar utredaren Helena Jonsson.