Sara Johansson

På åkermark i Igelösa utanför Lund driver Hushållningssällskapet fältförsök med slamgödslad odling.

När regeringen sommaren 2018 tillsatte utredningen om hållbar slamhantering var direktiven <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/svart-jobb-for-slamutredare/">ovanligt specifika</a>. Utredare Gunnar Holmgren skulle formulera ett förbud mot slamspridning, med eventuella undantag, och ett krav på återvinning av fosfor ur avloppsslam. När <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/01/sou-20203/">utredningen</a>, efter fyra månaders förlängning, nu är klar är en av huvudslutsatserna att ett totalförbud inte är en bra idé. I stället föreslås i första hand att slamspridning, med höjda kvalitetskrav på slammet, tillåts på produktiv jordbruksmark.

Utredningen lämnar två alternativa förslag där det ena är ett totalförbud och det andra tillåter användning på åkermark. Argumenten som presenteras mot det förstnämnda är dock många och tunga. Enligt utredningen finns det inte någon vetenskaplig grund för att slamspridning, i den form som sker i dag, är farligt. Nyttan av ett totalförbud i kombination med krav på fosforåtervinning väger därför inte upp kostnaderna det skulle innebära för reningsverk och lantbrukare.

De EU-lagar som berör avloppsslam är minimilagar, och enskilda medlemsländer får därmed ställa högre krav. Men ett svenskt förbud riskerar ändå att stöta på patrull i EU då det kan hävdas gå emot principen om fri rörlighet av varor. Undantag från det får göras, men då krävs det motiveringar om risker för miljö eller hälsa som utredaren inte ser att det finns underlag för. Inget EU-land har i dag ett totalförbud för slamspridning, och skrivningar i EU:s regelverk uppmuntrar användning av slam som gödselmedel.

Utredaren anser även att ett totalförbud gör att andra värdefulla ämnen än fosfor går förlorade för jordbruket. Det är också en dyr process för de reningsverk som ska stå för återvinningen, och det finns inga garantier för att den återvunna fosforn hamnar på jordbruksmark. Det styrs av marknaden och så länge det går att få tag på billigare fosfor så kommer köparna att välja det.

Utredaren rekommenderar att eventuella förändringar i regelverket för slamspridning kombineras med en översyn av kraven på andra gödningsmedel så att det inte ställs högre krav på slam än på stallgödsel eller annan organisk gödning.

Det finns inga exakta siffror på hur många bönder som berörs av ändrade slamspridningsregler, men utredningen uppskattar antalet till runt 1 000. 34 procent av den årliga svenska slamproduktionen sprids på produktiv åkermark. Användningen på skogsmark är mycket liten.

Ett totalförbud mot att sprida slam på jordbruksmark riskerar att bli dyrt, kontraproduktivt och på tvärs med EU:s lagstiftning, enligt utredare Gunnar Holmgren.

Ett totalförbud kan bli dyrt, kontraproduktivt och på tvärs med EU:s lagstiftning.

Utredare avråder från förbud av slamspridning

Politik

Ett totalförbud riskerar att bli dyrt, kontraproduktivt och på tvärs med EU:s lagstiftning, enligt utredare Gunnar Holmgren.