Tord Karlsson

Långsamt återerövrar det svenska köttet sin hemmamarknad. Tack vare en viss pandemi har framsteget varit extra stort 2020.

Till och med september i år var 60 procent av nötköttet, 80 procent av grisköttet och 76 procent av fågelköttet svenskt. För samtliga var det ett lyft med 4–5 procentenheter på ett år. Undantaget är lammkött där självförsörjningsgraden minskade till 26 procent.

Frånsett får och lamm, där läget är problematiskt sedan torkan 2018, är det ett lysande resultat. Mycket glädjande är också att expansionen har skett med höga avräknings­priser som seglar högt över dem i resten av EU.

För att detta framsteg ska bestå även när samhället återgår till det normala efter pandemin krävs en del åtgärder. Det är inte enbart ett ökat intresse för svenska livsmedel hos konsumenten som ligger bakom.

Det beror framför allt på att de restauranger som nu står utan gäster normalt står för en mycket stor andel av det importerade köttet eftersom det är billigare och serveras utan ursprungsbeteckning.

Jämfört med detaljhandeln där det är krav på ursprungsmärkning, och Från Sverigemärkning och andra sätt att lyfta fram svenskt och närproducerat har blivit norm, är intresset svagt i restaurangbranschen.

Bristen på krav hindrar inte restaurangerna från att själva ta initiativet. Sedan något år kan även de ansluta sig till Från Sverige-märkningen. Det har inte hjälpt så mycket.

Det finns anledning att misstänka att det heller inte är prioriterat när restaurangerna så småningom återgår till normal verksamhet. Många har fått sin ekonomi slagen i spillror och att välja billiga råvaror blir nog viktigare än att profilera sig med svenska varor.

Återstår alltså att ställa krav. Ett krav på ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger måste godkännas av EU. Som så ofta går Finland före och har banat väg. Där finns nu ett sådant tillfälligt godkännande och därmed krav som gäller i två år, fram till sommaren 2021.

I Sverige mal kvarnarna långsammare. Livsmedelsverket har utrett frågan och sedan fått i uppdrag att gå vidare för att upprätta en ansökan. Tiden har förlängts och det ska redovisas den 30 juni nästa år.

Mycket talar för att ett sådant krav behövs och kan göra stor nytta. Restaurangbranschen värjer sig och beskriver hur dyrt och komplicerat det blir att genomföra. Det får man ta med ro. Det lät likadant när rökförbudet på krogarna skulle införas, det skulle vara slutet för branschen. Så blev det inte.

I väntan på att det rör på sig i Myndighetssverige står hoppet till konsumenten som borde påverka restaurangerna och fråga varifrån köttet kommer. Om det intresse för svenska råvaror som har visat sig under pandemin kvarstår borde kraven på restaurangköttet också öka. Det kan få viss betydelse men en lag om ursprungsmärkning måste vara målet.

Restauranger står för en mycket stor andel av det importerade köttet eftersom det är billigare och serveras utan ursprungsbeteckning, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

Restauranger står för en mycket stor andel av det importerade köttet.

Ledare: Ursprungsmärk även restaurangköttet

Lantbruk

Tord Karlsson: Restauranger står för en mycket stor andel av det importerade köttet.