Anna Nilsson

Den direkta skadan av viveln är normalt sett liten men den indirekta skadan kan bli stor. Detta då vivlarnas äggläggning banar väg för angrepp från skidgallmyggan. Skidgallmyggan (bilden) lägger ägg i hålen som vivlarna har gjort och kan därmed få skidan att drösa.

Den blygrå rapsviveln (Ceutorhynchus assimilis) uppträder i raps och i andra oljeväxter från begynnande blomning.

Det är en rapsskalbagge med en tät, fjälliknande gråvit behåring på täckvingarna som vuxen. Den är mellan 2,5 och 3,5 millimeter lång. Snytet, som är den utdragna snabelliknande delen av huvudet, är relativt långt och nedåtvänt. Larven är gråvit till vit med brunt huvud och är 0,5–5 millimeter lång utan fötter med en brun huvudkapsel. Larven livnär sig genom att gnaga på fröanlagen.

Den blygrå rapsviveln är normalt sett en ganska ovanlig skadegörare och därmed dåligt undersökt. Västra Östergötland hade omfattande angrepp 1992 men sedan dess har läget varit lugnt.

Inför skörden av höstraps 2015 kom rapporter om stora skador av skidgallmyggor (Dasineura brassicae) som en följd av vivlarna. Skadorna rapporterades som störst i västra Skåne. I Helsingborgstrakten tvingades restauranger att stänga på grund av den kraftiga vivelpopulationen.

Den frambringar en generation årligen och livnär sig på korsblommiga växter. Övervintringen sker i det övre markskiktet utanför fälten i exempelvis skogskanter.

Vivlarna flyger in till fälten senare än rapsbaggarna, strax innan blomningen.

De blygrå vivlarna (bilden) flyger in till fälten senare än rapsbaggarna, strax innan blomningen.

Honorna behöver äta i 1 till 2 veckor på bladen för att bli könsmogna. Viveln lägger ett till två ägg per skida från skidsättningen. När larven har vuxit färdigt gnager den hål i skidväggen för att sedan förpuppas i marken.

Den direkta skadan av viveln är normalt sett liten men den indirekta skadan kan bli stor. Detta då vivlarnas äggläggning banar väg för angrepp från skidgallmyggan. Skidgallmyggan lägger ägg i hålen som vivlarna har gjort och kan därmed få skidan att drösa.

Till skillnad från viveln kan flera myggor lägga ägg i samma skida. Angreppen syns normalt i höstraps i mitten av juni.

En sen pyretroidbehandling mot rapsbaggar strax före blomning kan ha viss effekt även mot vivlarna. Bäst behandling mot både vivlar och skidgallmygga är mitt i blomningen men då riskerar man att bekämpa också nyttoinsekter, exempelvis parasitsteklar. Risken är då att skadan blir ännu större nästa år.

Den fullbildade blygrå rapsviveln är lätt att förväxla med blåvingad rapsvivel och fyrtandad rapsvivel, som är nära släktingar med liknande utseenden. Men de gör ingen skada på skidorna. Det är relativt lätt att se skillnad på vivellarver och skidgallmyggelarver på storlek och framför allt på antal. Viveln lägger bara ett eller två ägg per skida. Myggan lägger 20–30 ägg. I Tyskland finns även en annan art, "den stora rapsstamviveln”, som dock är sällsynt i Sverige.

Det finns många arter av vivlar som vill angripa höst- och vårraps. Med sin ”partner in crime” skidgallmyggan kan den blygrå rapsviveln orsaka stora angrepp i höst- och vårraps.

Detta är en exklusiv artikel från Lantmannen nummer 7 2016. För att inte missa något - teckna en prenumeration <a href="http://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1">här</a>!

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/vivlar-hotar-rapsskorden/">Vivlar hotar rapsskörden</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sa-bekampar-han-skadegorarna/">Så bekämpar han skadegörarna</a>

2015 var förekomsten av den blygrå rapsviveln, och även av dess följeslagare skidgallmyggan, lokalt stark i delar av Skåne. Ingen vet varför. Fortfarande kvarstår mysteriet inför årets rapströskning. Läs om kunskapsläget nu i en exklusiv artikel från Lantmannen.

Allt du behöver veta om olyckorna som inte kommer ensamma.