Greger Ekman

Regeringen har uppdragit åt Jordbruksverket att föreslå några mindre och rimliga förändringar i Jordförvärvslagen. Tack och lov verkar politiken ännu så länge stå emot kraven på att bolag lättare ska kunna köpa mark. Av partimotionerna att döma finns det ingen större entusiasm för avskaffat förvärvstillstånd. Det är bra, men faran är aldrig riktigt över.

I dag finns svenska bolag som investerar i skogsägande utomlands. Ambitioner att köpa skogsmark i Sverige finns. Fler aktörer lär stå i kö, däribland utländska statliga fonder som behöver förvalta exempelvis oljepengar. Alla dessa aktörer är inte lika ofarliga som den norska oljefonden. Om andra stater med tiden blir större ägare till skog och jord i Sverige riskerar det att få politiska konsekvenser.

Det finns all anledning att vara fortsatt försiktig med att reformera förvärvsreglerna. När de kom till var syftet att skydda lantbruket och skapa en balans mellan bolagen och de privata markägarna. Kärnan i lagstiftningen är det så kallade bolagsförbudet som innebär att bolag i stor utsträckning hindras ifrån att köpa mark. I praktiken görs det dock ganska omfattande bolagsförvärv av skogsmark, men balansen mellan juridiska och fysiska personers innehav är hyfsat konstant.

Ekonomiska kriser driver förändringar. Även om coronakrisen i nuläget kanske inte innebär en uppluckring av Jordförvärvslagen så finns det anledning att vara på sin vakt. Den lågt värderade svenska kronan gör att det är rea på svenska tillgångar och rabatterna kan öka. Det finns i dag ett intresse bland utländska spekulanter att investera i svensk mark.

Krisen gör att intresset för säkra investeringar ökar i en osäker tid. Guld och mark har historiskt visat sig vara bra sätt att bevara kapital över tid. Detta förhållande lär alltjämt råda.

Konkurrenskraftsutredningen (SOU 2015:15) lyfte frågan om en utredning av Jordförvärvslagen. SLU fick med anledning av detta regeringens uppdrag att analysera frågan. I SLU:s rapport, som redovisades i december 2018, undersöktes hur jordförvärvslagstiftningen påverkade företagsutveckling och marknaden för jordbruksegendomar.

SLU konstaterar att bolagsförbudet inte behöver ändras av konkurrenskraftsskäl. Därmed torde utsikterna att ändra lagstiftningen vara högst begränsade. Det lär inte finnas någon majoritet för det i riksdagen. Något behov av vidare utredning av frågan borde rimligen inte heller finnas.

Det är dock så gott som säkert att kraven på en liberalisering av förvärvsreglerna kommer att komma upp igen. Till dess är förhoppningen att fler ska inse problemen och riskerna med att släppa in fonder, statsaktörer och oligarker på den svenska marknaden för jord- och skogsfastigheter.

Det finns i dag ett intresse bland utländska spekulanter att investera i svensk mark. Även om coronakrisen i nuläget kanske inte innebär en uppluckring av Jordförvärvslagen så finns det anledning att vara på sin vakt, skriver ATL:s ledarskribent Greger Ekman.

Ekonomiska kriser driver förändringar, så det finns det anledning att vara på sin vakt, menar ATL:s ledarskribent Greger Ekman.

Upprätthåll bolagsförbudet

Lantbruk

Även om coronakrisen i nuläget inte innebär en uppluckring av Jordförvärvslagen finns det anledning att vara på sin vakt, menar ATL:s ledarskribent Greger Ekman.