Marion Palm

Jenny Sjöström är 20 år och redan en prisad djurskötare. Här med sin första kvigkalv Strimma.

I slutet av 2019 tog Jenny Sjöström hem utmärkelsen ”Årets ungdomsdiplom” – ett pris som delas ut av Tidningen Husdjur. I nomineringen nämns Jenny Sjöströms snabba utveckling i arbetet med djuren:

”Med omsorg om djuren gör hon det lilla extra varje dag. Hon tar till sig ny kunskap, axlar stort ansvar och vill ständigt utveckla sig. Hon är också en stark länk mellan generationerna och en viktig kugge i arbetsgruppen.”

– Det är jätteroligt att ens bli nominerad. Och att det var chefen som nominerade mig, det är det roligaste, säger Jenny Sjöström.

Kvigkalven föddes dagen innan ATL:s besök på gården i december. ”Jag har väntat länge på den där riktiga mjölkkvigan.”

Hon arbetar som djurskötare på Hov i Selånger och sköter 60 mjölkande kor på gården.

– Jenny är väldigt bra på att se djuren. Hon har ett bra djuröga, ser individen och så är hon jättedriven. Hon är också en person som går igång när det är mycket jobb plus att hon är väldigt självgående och tar gärna tag i saker. Till exempel kan hon säga att ”nu måste vi tvätta ladugården” och bara en stund senare står hon där med högtryckstvätten, säger Karolina Westlund som driver gården.

– För ett tag sedan blev en ko sjuk med löpmagesomvridning, vilket krävde operation. Jag var tvungen att åka bort just den dagen, men jag var inte ett dugg orolig för jag visste att Jenny skulle ta tag i det och lösa det bra. Det är riktigt skönt att ha någon du kan lita på.

När ATL besöker gården en dag i december tar Jenny Sjöström täten in i ladugården. I kalvstallet ligger hennes nyfödda kvigkalv och vilar på en bädd av strö.

– Jag har väntat länge på den där riktiga mjölkkvigan. Så det är roligt. För det har varit köttras- och tjurkalvar från mina tidigare inseminationer. Det var en jättelätt kalvning och efteråt gick jag fram och kollade säkert fem gånger för att se om det verkligen var en kviga.

På gården går 60 mjölkande kor på lösdrift och gården har en robot.

Inne i lösdriften går flera olika mjölkraser tillsammans. Bredvid en stor holstein står en liten jersey och längre bort står röda SRB.

– Jag tycker det är intressant att jobba med olika raser. Jerseykorna är ofta mer envisa och gör kanske inte som man vill direkt. Alla är sin egen individ, var och en. Men det finns alltid någon som sticker ut lite extra. Någon som man tycker om lite extra, säger Jenny Sjöström.

Från lösdriften har det bildats en liten kö in till mjölkningsroboten. Jenny Sjöström spolar rent roboten och nästa ko kliver in.

Jenny Sjöström tog studenten sommaren 2018 och har arbetet på gården sedan dess.

Går alla kor in i roboten självmant?

– Vi har några som vi måste hämta, men det beror ofta på att de är låga i rang. Så då ser jag i systemet att det gått lång tid sedan senaste mjölkning.

Som 20-åring har Jenny Sjöström redan hunnit med mycket. Hon har gått på naturbruksgymnasium och även läst en seminkurs. Nu har hon jobbat på gården i över ett år och det började med en praktikplats. Men hon har inte utgått från en förbestämd plan. Att det har gått så snabbt förklarar hon med att hon vill utvecklas och vågar ifrågasätta.

– Jag har inte haft någon direkt plan eller olika steg som jag utgått från, utan det handlar väl om ett intresse. Du ska helt enkelt våga visa upp vad du kan, fråga varför man gör på vissa sätt och komma med tips om man har något. Man ska inte vara rädd att prata. Och jag tycker det är bra om man är tydlig med att man vill lära sig så mycket som möjligt.

På gården finns tre olika raser: SRB, Holstein och Jersey.

Att ha en öppen dialog med sin arbetsgivare är viktigt, menar hon. Grundläggande för att bygga en bra kultur på arbetsplatsen tycker hon är att chefen visar förtroende och tillit, men samtidigt är tydlig och säger ifrån om något inte fungerar eller om rutiner måste ändras.

– Det värsta är om man skulle behöva gå och undra om man gör ett bra jobb eller inte. Man ska kunna säga till varandra om man tycker att den andra gör något lite konstigt. Även jag ska kunna säga det till chefen utan att det ska vara något problem.

När Jenny Sjöström var 12 år var det kalvarna som först fångade hennes intresse.

– Jag vill gärna driva en egen gård. Men jag har ingen direkt plan att om fem år ska jag  ha en egen gård. Jag känner att jag hinner väl med det också. För nu känner jag inte alls att jag har bråttom att komma härifrån. Jag jobbar gärna här en lång tid framöver. Dessutom är det svårt för mig som en ungdom att köpa en gård. Det handlar ju om stora summor pengar.

Hon berättar att drömmen vore att hitta en gård i närområdet. Men det är inte mycket som läggs ut till försäljning. Därför försöker hon också lägga ut krokar och prata med kontakter om sina planer.

– Till granngården har jag till exempel sagt att om de funderar på att sluta så finns jag här. Så de vet att jag är intresserad.

<h3>Jenny Sjöström</h3>Gör: Djurskötare på Hov i Selånger (Westlunds lantbruk).Aktuell: Vinnare av tidningen Husdjurs pris ”Årets ungdomsdiplom”.Utbildning: Naturbruksgymnasium med lantbruksinriktning.Framtidsplaner: Vill jobba som djurskötare ett tag framöver. Drömmer om att driva en egen gård. Går snart på föräldraledighet då hon väntar sitt första barn. <h3>Hov i Selånger</h3>Ägare: Karolina Westlund. Tog över familjegården för sex år sedan och har drivit den sedan dess. Areal: 450 hektar. 250 hektar åkermark med vall- och spannmålsodling. 200 hektar skog. Framtidsplaner: ”Vi har haft som mål att komma över 13 000 kg ECM. Nu har vi gjort det i tre månader, men det känns också som att vi har blivit förblindade av sifferjakten. Nu ska vi lägga tillbaka fokus på vårt egentliga mål – att höja livstidsavkastningen. Det är ett mer hållbart och långsiktigt mål.”

Första gången Jenny Sjöström satte sin fot i en ladugård var hon tolv år. Innan dess hade hon inget intresse för kor, men det ändrades den dagen. Nu är hon 20 år och redan prisad för sitt arbete som djurskötare.

Jenny Sjöström, 20, vill lära sig så mycket som möjligt – hoppas driva egen gård.