Anders Kristensson

Den största dammluckan i Storkanalen som bytts ut. Projektledaren för de utbytta dammluckorna Andreas Nypelis, ordförande LRF Gotland, och tre av lantbrukarna som odlar på den gamla myrmarken: Robban Jakobsson, Björn Hjernqvist samt Claes Jakobsson.

Brist på vatten är ett ständigt återkommande problem för gotländska lantbrukare. Ändå är det paradoxalt nog just på Gotland som de, under torrår, odlingssäkraste markerna skapats på gammal utdikad myrmark.

Genom ett sinnrikt system med diken, kanaler och dammluckor transporteras uppdämt vatten flera kilometer och bevattnar grödorna underifrån. Totalt bevattnas fem procent av Gotlands åkerareal av kanalerna, runt 5 500 hektar.

– De flesta dammluckorna sattes ut mellan 1940- och 1960-talen. Många fungerar inte längre och har omfattande läckage, berättar LRF Gotlands ordförande Andreas Nypelius.

Andreas Nypelis, projektledaren för dammluckebytet, vid Storkanalen som är 12 km lång.

I samarbete med berörda lantbrukares dikningssamfälligheter startade LRF Gotland 2016 ett projekt för att säkra funktionen i bevattningssystemet. Tre dammluckor har nu bytts ut i Snoderåns avrinningssystem på sydvästra Gotland väster om Hemse.

– Nu har vi fått en prisbild på vad det kommer att kosta att byta ut resterande dammluckor, säger Anders Nypelius, som lett projektet.

Den största dammluckan längst ner i Storkanalen, 11 meter bred och 2 meter hög, installerades under sommaren i Mästermyr dikningsföretag. Samfälligheten bevattnar 2 600 hektar med 200 delägare. Uppströms, i Martebo bevattningsföretag, är två mindre dammluckor utbytta.

– Även under riktiga torrår som 2018 blir det hyfsad skörd, säger fårbonden Björn Hjernqvist, ordförande i Snoderåns vattenråd som sköter den nya stora dammluckan.

Ordförande i Snoderåns vattenråd Björn Hjernqvist, sköter om den nya dammluckan. När vårbruket är klart stänger han dammluckan och på hösten öppnar han den igen. Sällan behöver nivån regleras sommartid.

När vårbruket är klart stänger han dammluckan och på hösten öppnar han den igen. Den gamla luckan läckte och det gick inte att styra utflödet, men nu när det är åtgärdat hoppas man att både djur- och växtlivet nedströms ska gynnas.

– Vallen jag odlar här är räddningen för fåren under torra somrar. Det går att ta tre vallskördar med högre produktion än på fastmarken där man ofta bara kan ta två skördar, säger Björn Hjernqvist.

Förutom vall, som odlas på hälften av den underbevattnade arealen, odlas framför allt morrötter, palsternackor, bruna bönor och spannmål. Någon extra bevattning behövs aldrig. Kanske en av förklaringarna till att 27 procent av Sveriges morötter och över 40 procent av palsternackorna odlas på Gotland.

– Hög mullhalt och kalkgyttjeleran i jorden gör att lagringsegenskaperna på morötter och palsternackor blir extra bra, vaxskiktet på rotgrönsakerna förstörs inte som av sandjordens vassa sandkorn, berättar Robban Jakobsson, ordförande i Mästermyrs dikningsföretag.

Vegetationen i kanalerna minskar vattenflödet betydligt och måste rensas med bandschaktare och grävskopor ungefär vart femte år.

Han odlar på totalt 600 hektar, varav 140 hektar på myrmarken där han odlar vall, vårvete, durumvete och bruna bönor. En del av marken hyr han ut till morotsodling.

Sammanlagt innehåller Mästermyrs bevattningssystem runt 50 km med diken och kanaler. I den 12 km långa Storkanalen finns sex dammluckor. Bytet av den största, som genomfördes i somras, kostade drygt 700 000 kronor vilket till 90 procent finansierades av bidrag från LONA (lokala naturvårdssatsningen). Resterande 10 procent står samfälligheten för.

En klurig bysmed tillverkade de sex dammluckorna till Storkanalen 1968 av plåtar från förlista fartyg. Genom att koppla en hydraulmotor på en traktor öppnas och stängs luckan via traktorbakdelen som är monterad på dammluckans mekanik.

Förutom investeringen i nya dammluckor behöver kanaler och diken kontinuerligt underhållas. Sly röjs längs vattenstråken och vart tionde år bottenrensas kanalerna med grävskopa och bandschaktare. Vattenväxterna kan växa sig täta i kanalerna och behöver rensas bort för att vattenflödet inte ska bli försämrat.

– Vi har provat att klippa vegetationen under vattenytan med ett klippaggregat på flotte, men rötterna blir kvar och vegetationen växer snabbt upp igen. Behöver vegetationen åtgärdas görs en lättare rensning med grävskopa vart femte år, berättar Robban Jakobsson.

Andreas Nypelius vid en av de många morotsodlingarna på myrmarken.

Jämfört med att hålla igång ett konventionellt konstbevattningssystem, som det kan vara svårt att få vatten till, är det god ekonomisk lönsamhet i att underhålla bevattningssystemet.

– Vi behöver byta ut ytterligare tre dammluckor på 6 meters bredd. Nu vet vi att kostnaden kommer att gå på drygt en miljon. Slår man ut det på delägarna blir det inte mycket för var och en, säger Robban Jakobsson och fortsätter:

– Myrarna är helt enkelt ovärderliga för mjölkproduktionen, spannmål och morötter.

<h3>Underbevattningskanaler i Sverige</h3>Under hungeråren i mitten av 1800-talet och fram till 1920 utgick statliga bidrag för att vinna mer åkermark genom att dika ut myrarna. Under flera extrema torrår runt 1940 började marken spricka på myråkrarna och jorden rann ner i sprickorna och skördarna blev sämre.Genom att sätta ut dammluckor i kanalerna skulle man undvika sprickbildningen och samtidigt skapa underbevattning av marker som ligger utan stora nivåskillnader. Ras från kanterna blev samtidigt betydligt mindre. Förutom på Gotland finns underbevattningskanaler i större omfattning även i Örebrotrakten.När dammluckorna stängs efter vårbruket underbevattnar kanalsystemet markerna. På hösten öppnas luckorna och dränerar markerna.

Med hjälp av diken, kanaler och dammluckor har Gotlands myrmarker blivit bland de mest odlingssäkra i Sverige – inte minst under torrår. Nu byts flera av de närmare 80 år gamla dammluckorna ut för att säkerställa tillgången på vatten.

Gotlands myrmarker bland de mest odlingssäkra i Sverige.

Nya dammluckor säkrar vatten till fälten

Teknik

Nu byts flera av de närmare 80 år gamla dammluckorna ut för att säkerställa tillgången på vatten till fälten.