Ylva Larsson

Veterinären Miia Riihimäki forskar på luftvägssjukdomar vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. De senaste åren har hon tittat på hur kvarka sprids, och hennes forskning visar att de så kallat tysta smittbärarna – kliniskt friska hästar som ändå bär på bakterien – är de som sprider sjukdomen. Bakterierna kan leva kvar i flera månader eller år, och tros bland annat kunna utsöndras av stress vid exempelvis transport.

Men att hitta de tysta smittbärarna är svårt. En stor studie som Miia Riihimäki har arbetat med (se artikel här intill) visar att prov från både näshålan och luftsäckarna i svalget behöver analyseras om smittan ska hittas. Det är bakteriernas DNA som måste undersökas, men provtagning och analyser måste ske på klinik och kostar omkring 4 000 kronor per häst. Alla kliniker tar dock inte emot misstänkt sjuka hästar.

Miia Riihimäkis forskningsstudier har också visat att en del kvarkabakterier kan mutera.

– De ändrar egenskaperna, och kan vara en orsak till förmågan att undkomma immunförsvaret, men säkert blir det en del som minskar förmågan att framkalla sjukdom också. En del av hästarna i studien fick antikroppar, så de kan betraktas som vaccinerade, men hur länge immuniteten kvarstår vet vi ju inte.

<h3>Antikroppar vanligare på Irland </h3>

Blodprov kan avslöja antikropparna, inte minst hos hästar från andra länder. På Irland har 40 procent av hästarna antikroppar, enligt en studie, medan 10-11 procent gäller för Sverige. På kontinenten finns stora stall där man låter alla hästar få kvarka när de är små.

– De tänker att då är de inte sjuka när de ska säljas, men det är ingen bra strategi, för det finns hästar som dör också. De riktigt stora stallen räknar med att några dör, men det är inte alls bra att sprida runt en sjukdom, säger Miia Riihimäki.

Hon påpekar att hästar som tas in från andra länder behöver minst tre veckors isolering, eftersom kvarka har upp till 14 dagars inkubationstid. Friskintyg räcker inte, då hästen kan smittas på resan. Men isolering är ingen garanti, för att hitta tysta smittbärare krävs provtagning.

Konstaterat tysta smittbärare bör isoleras och eventuellt antibiotikabehandlas. Det finns dock inga vetenskapliga studier på hur smittsamma de är eller hur länge bakterierna kan finnas kvar i hästens svalg.

Stallägare som tar emot hästar för inackordering eller träning bör även vara noga med att hålla sin egen utrustning avskild, och att inte släppa ihop hästar med varandra.

Hovslagare, massörer och andra terapeuter bör rengöra utrustning och kläder mellan stall.

– Men om man kastat alla täcken och grimmor och har tysta smittbärare i stallet, har man ändå inte blivit av med smittan.

<h3>Tre svåra smittor</h3>Kvarka: Orsakas av bakterie. Smittar genom kontakt med annan smittbärare, som även kan vara stallväggar eller utrustning. Kan behandlas med antibiotika i allvarliga eller kroniska fall. Hästar kan bli kroniska smittbärare. Vaccin finns, men det är ännu inte effektivt.Hästinfluensa: Orsakas av virus. Luftburen smitta genom droppar som sprids. Kan ej behandlas med antibiotika. Hästar blir ej kroniska smittbärare. Vaccin fungerar bra i förebyggande syfte. Vaccinerade hästar som insjuknar får lindrigare symptom.Virusabort: Orsakas av virus. Luftburen smitta. Kan ej behandlas med antibiotika. Viruset finns kvar i kroppen och är inte smittsamt i vilostadium, men kan reaktiveras. Vaccin finns för luftvägs- och abortformerna, men inte för den neurologiska formen, som drabbat stall i Stockholmstrakten i vinter.

Tysta smittbärare spelar större roll för att sprida kvarka än vad som varit känt tidigare. Den smittsamma hästsjukdomen betyder att hela stall måste isoleras, men att öppna för besökare sex veckor efter sista insjuknandet kanske inte alls räcker, visar ny forskning.

Den smittsamma hästsjukdomen betyder att hela stall måste isoleras.

Tysta smittbärare sprider kvarka

Lantbruk

Den smittsamma hästsjukdomen betyder att hela stall måste isoleras, men att öppna för besökare sex veckor efter sista insjuknandet kanske inte alls räcker, visar ny forskning.