Lena Karlsson

Löv av tysklönn som skiljer sig från vanliga lönn. Tysklönnen sprider sig med näsor och vars frön gror lätt.

Sedan 1980-talet har fall från ett 20-tal länder registrerats. Hittills har få kända fall noterats i Sverige där tysklönn bedömts varit orsaken. Förgiftningen orsakar aptypisk myopati, som är typ av korsförlamning med muskelsönderfall och hög dödlighet.

– I Sverige känner vi dock bara till två utbrott hittills, säger Gittan Gröndahl, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Utbrotten inträffade 2014 på olika två gårdar i Skåne och totalt fyra hästar förgiftades. Den ena gården förlorade båda sina hästar. På den andra gården överlevde en av hästarna.

– Den klarade sig efter massiv och lång intensivvård på djursjukhus.

Sjukdomen, som har ett mycket dramatiskt förlopp och hög dödlighet, har funnits sedan länge. Däremot har vetenskapen inte vetat vad som orsakat den.

– Det är relativt nyligen om vi fått kunskap om vad sjukdomen beror på. Sedan kan det finnas fler faktorer än tysklönnen, som spelar roll för att hästar ska bli sjuka. drabbade hästar får mycket akuta och kraftiga symptom, med muskelsmärta, muskelskakningar, stelhet, svaghet och andningssvårigheter.

”Sjukdomen har ett mycket dramatiskt förlopp,” säger Gittan Gröndahl, vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Utbrotten är vanligare på kontinenten, framför allt på hösten, i länder som Frankrike, Nederländerna och Belgien. När tysklönnens näsor lossnar från grenarna kan de blåsa in i hagar och hästarna äter dem, inte minst om det är ont om gräs eller om hästen inte har annat foder att äta.

I Sverige skedde de båda utbrotten dock på våren. När de drabbade hästägarna kontrollerade sina hagar visade det sig att det fanns tysklönn i området. På våren skjuter lönnen nya skott från frön i näsorna.

– Skotten fanns i det gröna gräset och vi såg att hästarna hade ätit av dem. Vi kunde sedan hitta det giftiga ämnet, hypoglycin A, i magsäcksinnehållet och i blodet, säger Gittan Gröndahl.

Även om vetenskapen nu ringat in tysklönnen som en orsak återstår mycket forskning kring sjukdomen och orsaken enligt Gittan Gröndahl:

– Det är fortfarande många frågor kvar att få svar. Varför drabbas inte hästar oftare? Det krävs fortsatt kartläggning och forskning.

Tysklönn har planterats i svenska parker, vid kyrkogårdar, som här i dalsländska Edsleskog, och i trädgårdar sedan arten förts in i Sverige på 1700-talet.

En av eldsjälarna som jobbar för att lösa mysteriet atypisk myopati är Dominique Votion, en belgisk veterinär. Hon har skapat en internationell övervakningsgrupp med en sajt där alla misstänkta fall i Europa registreras. Fallen kan sedan jämföras mot bland annat uppgifter om platser, klimat, nederbörd och temperaturer.

– Med hjälp av det skulle man kunna få fram en kombination av faktorer som skulle kunna användas för att utfärda varningar om att vara extra försiktig.

Gittan Gröndahl uppmanar alla hästägare att kontrollera sina hagar och omgivande natur för tysklönn. Ta bort träden eller stängsla av så att hästarna inte kommer åt nedblåsta näsor och skott. Om en häst blir sjuk krävs akut intensivvård och bara en tredjedel överlever förgiftningen.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/hast/kommunala-marker-och-gronytor-upplats-till-foder-och-beten/">Här är kommunerna som erbjuder foder och bete</a>

<h3>Tysklönn</h3>Det latinska namnet är Acer pseudoplatanus och den kallas i bland också sykomorlönn. Förekommer naturligt i bland annat Europa, dock inte i Sverige där den först introducerades på slutet av 1700-talet.Som träd kan det bli mer än 30 meter högt.Dess bland skiljer sig från den vanliga lönnen (Acer platanoides) genom att vara mer trubbiga och med korta spetsar.Giftet kallas hypoglycin A och finns även i asklönn och japansk lönn.<h3>Liknande sjukdomar</h3>Plötslig svår sjukdom och dödsfall hos hästar på betet kan även bero på andra orsaker. Hit hör till exempel tarmvred, gräsbetessjuka, botulism, stelkramp, förgiftning och mjältbrand. Rödbrun urin kan förekomma också vid bland annat klassisk korsförlamning, hemolytisk anemi och piroplasmos.Källa: SVA

Inte bara blommor och örter kan vara en fara för betande hästar. Till gruppen giftiga växter räknas också träd som tysklönn som kan vara rent dödlig.