Sara Johansson

I början av veckan bröt regeringsförhandlingarna i Tyskland samman utan att Angela Merkel lyckats skapa någon ny regering.

I början av veckan bröt regeringsförhandlingarna i Tyskland samman. I skrivande stund har det nyss bekräftats att Angela Merkels CDU, systerpartiet CSU och Socialdemokraterna ska träffas nästa vecka. Om det leder till nya förhandlingar eller om det blir ett nyval återstår att se. För de flesta inblandade är det väl sällan bra att ett val inte leder till att det bildas en regering inom rimlig tid. Men den här gången, i det här landet, är tajmingen särskilt känslig för två jordbrukspolitiska frågor.

Tyskland är, som det folkrikaste landet i EU, rösttungt. Så när marginalerna i omröstningar bland medlemsländerna är små kan landet få en unik chans att avgöra. Och just den här vintern är två sådana frågor uppe till beslut i EU. I förra veckan hoppades Sverige på ett tyskt avgörande till fördel för en blockerande minoritet mot den nya ekoförordningen. Men Tyskland lade ned sin röst. Det gjorde de även när frågan om glyfosat ska få ett nytt godkännande var uppe till omröstning för två veckor sedan. I båda frågorna är medlemsländerna splittrade, och olika länders positioner har skiftat över tid.

Det tyska ointresset för att ta ställning handlar gissningsvis om regeringsläget. I avsaknad av en ny regering sitter den gamla kvar. Den har enligt den tyska grundlagen samma handlingsutrymme som den hade före valet, men den förväntas vara återhållsam i beslutsfattandet, särskilt om den kommande regeringen kan tänkas fatta ett annat beslut. Med De gröna som potentiellt regeringsparti tillsammans med de konservativa i Angela Merkels CDU och dess systerparti CSU, ligger glyfosat och ny lagstiftning för ekologisk produktion mitt på den förkastningslinje som skiljer partierna åt.

Kampen om vem som ska ha makten över jordbruksdepartementet, CSU som haft den under Merkels regeringar, eller De gröna som hade den när de regerade tillsammans med Socialdemokraterna under fyra år, har varit en av stötestenarna under förhandlingarna. Melland CDU och Socialdemokraterna är skillnaderna inte lika stora på jordbruksområdet, men chanserna att något ska ha hunnit bli klart innan de avgörande besluten ska fattas är noll för glyfosat, och inte jättestora för ekoförordningen.

På måndag röstar medlemsländerna en sista gång om ett eventuellt godkännande för glyfosat. En tysk svängning allena räcker inte för ett ja, men det minskar marginalen betydligt, och om det inte blir någon avgörande majoritet så kan Tysklands stöd uppfattas som en förstärkning av EU-kommissionens mandat att besluta om ett godkännande. Ekoförordningen sägs Tyskland kunna avgöra ensamt. Med den korta tid som är kvar tills besluten ska tas är det kanske inte troligt att landet väljer en annan väg än den neutrala de vandrat hittills. Då kan ekologiska växthusodlare och konventionella spannmålsbönder få lika stor anledning att svära över att det tyska valet inföll just denna höst.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/datum-satt-for-ny-omrostning-om-glyfosat/">Då blir det ny omröstning om glyfosat</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ekoforordningen-godkand-i-utskott/">Ekoförordningen ett steg närmare</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/veteodlare-besvikna-pa-trump/">Trumps politik kan bli dråpslag för amerikanska odlare</a>

Svårigheterna att bilda regering i Tyskland kan få stora konsekvenser för svenska lantbrukare, skriver ATL:s Sara Johansson i sin kommentar.

Den tyska regeringskrisen, eller kanske snarare icke-regeringskrisen, kan ge svenska lantbrukare anledning att svära, konstaterar ATLs politiska reporter Sara Johansson i en kommentar.

Därför kan Merkels kris slå mot svenska bönder

Växtodling

Svårigheterna att bilda regering i Tyskland kan få konsekvenser för svenska lantbrukare, skriver ATL:s Sara Johansson i sin kommentar.