facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.
ATL
E-tidningenMina nyhetsbrevMina bevakningarKundserviceLogga ut

E-tidningenNyhetsbrev
Mitt kontoKundservice
Lantbruk7 maj 2014

Tvist kring medeltida åborätt

Efter fem år och fyra rättsinstanser är Leif Hjelm och Starbo bruk tillbaka på ruta ett. Leif Hjelm kan bruka sin 67 hektar stora åborätt Torpet, men inte äga den och Starbo bruk äger den, men kan inte bruka den.

Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att avvecklingslagen, som skulle avskaffa den gamla besittningsrätten åborätt, inte gäller för de som finns på privat ägd mark.

Starbo bruk, vars föregångare köpte marken av kronan i början av 1700-talet, kan alltså inte tvingas lämna över äganderätten till Leif Hjelm, vars familj i 14 generationer brukat marken.

Men Leif Hjelm behåller åborätten, och Starbo bruk har därmed inte rätt att använda sin egen mark.

Rötter i medeltiden

Åborätterna har sina rötter i medeltiden, då kronan ville uppmuntra folk att investera i obrukad mark. Brukarna och deras familjer fick förfoganderätt över marken, under vissa villkor, men ägandet låg kvar hos kronan. Ibland, som i Torpets fall, såldes marken vidare.

Inför Svenska kyrkans skiljande från staten stiftades avvecklingslagen som förde över åborätter, och dess kyrkliga motsvarighet landgille, till innehavarna, om de ansökte om det.

Leif Hjelm gjorde en ansökan 2009. Det är skilda tolkningar av avvecklingslagen som tagit ärendet genom fyra rättsinstanser och tillbaka till ruta ett.