Hönsgårdar är toppstyrda och den dominanta tuppen är den som i första hand får para sig med hönorna. Den med låg rang som ändå försöker sig på en höna, blir ofta bortjagad.
Tuppar inte främmande för nepotism
En ny studie visar att tuppar är mindre aggressiva mot andra tuppar som de är släkt med om de hamnar i en konkurrenssituation.
Nu har forskarna upptäckt att tuppar är mindre benägna att jaga bort ranglåga tuppar de själva är släkt med från hönorna.
Förklaringen kan vara att släktskapet säkerställer att en viss del av de gener som förs vidare är samma och forskarna ville utreda om till exempel gamla tuppar med sämre fertilitet, därför kanske var mindre negativa till sina söner.
Forskarna såg tydligt att de tuppar som var släkt med varandra inte alls i lika stor utsträckning försökte avbryta den andras parningsförsök. Däremot såg man inga tecken på att tuppens ålder och eventuella fertilitet spelade in. Det finns tidigare studier som visar att en del fåglar kan känna av släktskap.
"Vi drar slutsatsen att också tamhöns kan känna igen släktingar och att det påverkar deras beteenden. I det här fallet påverkar det vem de är mer schyssta mot i en konkurrenssituation", säger Charlotte Rosher, artikelns huvudförfattare i ett pressmeddelande.
Hur hönsen kan känna av vem som är släkt och vem som inte är det, återstår att ta reda på, ett av förslagen är att de använder luktsinnet.
Studien gjordes vid forskningsstation Tovetorp i samarbete med Stockholms universitet, Manchester universitet och University College London i Storbritannien, och Monash universitet i Australien. Forskningen har fått finansiellt stöd från Linköpings universitet, ERASMUS, Zochonis Enterprise Fund, Australian Research Council och Marie Curie Actions, skriver Linköpings Universitet.