Tufft för bönderna oavsett valutgång

Det är mycket jämnt i opinionsundersökningarna mellan presidentkandidaterna, president Barack Obama, demokraterna, och utmanaren, republikanen Mitt Romney. Det är svårt att säga hur jordbrukarna kommer att rösta. Traditionellt röstar amerikanska bönder på republikanerna, men bönderna är inte många nog för att få genomslag i de stora jordbrukarstaterna i Mellanvästern. Där vann Obama 2008.

Båda kandidaterna har stöd bland bönderna. Obamas tillskyndare hävdar att det är hans förtjänst att jordbruket har haft goda tider med höga priser. De som stöder Romney vill ha en politik där staten spelar en mindre roll, att skatter måste sänkas och regelkrånglet minska.

Men väl så viktigt som vilken president som väljs är vilken sida som får majoritet i kongressen. Nu har republikanerna majoritet i representanthuset och demokraterna i senaten vilket närmast har förlamat kongressens arbete. Budgetkriserna avlöser varandra. Nu hotar det så kallad budgetstupet vid årsskiftet. Det innebär slopade skattelättnader och utgiftstak på en rad områden. För jordbruket handlar det till exempel om att fler företag måste betala fastighetsskatt och att taket för den höjs.

Kongressens oförmåga att ta itu med de stora budget- och ekonomifrågorna har även påverkat jordbrukspolitiken. Den gamla Farm Bill utlöpte den sista september och det finns bara en vag förhoppning om att en ny ska kunna klubbas i november. I maj måste den vara på plats annars väntar ett nytt ”stup” för jordbruket.

Med tanke på USA:s prekära ekonomiska läge lär det bli stora nedskärningar i jordbruksbudgeten, också i den klart tyngsta delen, matstödet till låginkomsthushåll - åtminstone om republikanerna vinner. Det frikopplade direktstödet verkar dödsdömt i den nya politiken.

För en betraktare på den här sidan Atlanten är det obegripligt att USA:s politiker, och folk, är så polariserade om vad som måste göras med såväl skatter som offentliga utgifter. Det gigantiska budgetunderskottet och den ännu mer gigantiska statsskulden, som Kina till stor del kontrollerar, borde innebära ett starkt incitament att komma överens.