Mikael Gianuzzi

E-handeln är kostsam för dagligvarukedjorna. Här väntar matkassar på Ica Maxi i Motala på utleverans.

Försäljningen av livsmedel har ökat markant under pandemiåret då allt fler svenskar ätit hemma. Men för den som har aktier i börsnoterade Ica-gruppen och Axfood med kedjorna Willys och Hemköp, har investeringen varit en klen affär.

För Axfoods del ligger aktien i stort sett på samma nivå som för ett år sedan och för Ica har kursutvecklingen varit negativ.

Det finns flera förklaringar. En anledning är den så kallade sektorrotationen på börsen, där defensiva bolag med stabil intjäning och kassaflöden värderats ned medan tillväxtorienterade aktier, som tech-bolag, värderats upp. Det har drivit börsen där det breda indexet OMX PI har gått upp 52 procent på ett år.

Men det finns också mer coronarelaterade skäl till att sektorn inte hängt med.

Mathandel är en lågmarginalverksamhet och när gränsen mellan Sverige och Norge stängde medförde det att Axfoods sju Eurocash-stormarknader tappade 80 procent av omsättningen. Det innebar att verksamheten gick från vinst till förlust, vilket slog hårt på resultatet i koncernen. Axfoods foodservice har också tappat påtagligt i omsättning när efterfrågan från restaurangsegmentet till stor del uteblivit.

När det gäller Ica-gruppen har livsmedelsförsäljningen gått bra i Sverige, men sjunkit i Baltikum där butiker i storstadslägen har tappat i trafik. Icas apoteksdel går också svagt.

– Det finns en ren pandemieffekt på den del av apotekssortimentet som kallas handelsvaror, till exempel smink och hudvårdsprodukter, som har haft en påtagligt lägre omsättning under pandemin. Däremot har läkemedelsförsäljningen tuffat på som vanligt, säger Johan Davidsson, chefsekonom på Svensk Handel.

Johan Davidsson, chefsekonom Svensk Handel.

En trend som accelererat under pandemin är däremot onlineförsäljningen av mat. Något som är ekonomiskt negativt för både Ica och Axfood.

– E-handeln har tagit otroligt mycket av tillväxten på butikernas bekostnad. Samtidigt vet vi att lönsamheten i e-handeln generellt sett är mycket lägre, säger Johan Davidsson.

Han får medhåll av Karin Brynell, vd på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel:

– Samtliga aktörer pratar om att det är svårt att få lönsamhet i e-handeln eftersom man har svårt att ta betalt för leveranserna. Konsumenterna är bortskämda från andra kategorier med att leveranser och returer ska var gratis. Men att plocka lågmarginalprodukter i kassar och sedan köra hem dem till kunden i kylbilar, det är klart att det kostar mer, säger hon.

Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel.

Kycklingproducenten Scandi Standard har inte heller rosat börsen det senaste året. Det trots att en ökad försäljning i dagligvaruhandeln väl väger upp den svagare efterfrågan från restaurangsidan.

Kursutvecklingen bottnar till viss del i sektorrotationen på börsen, men antas också spegla en marknadsoro för hur utbrotten av fågelinfluensa kan påverka produktion och efterfrågan.

Lilla Dalsspira Mejeri, noterat på alternativa handelsplatsen Spotlight Stock Market, har lämnat getmjölken bakom sig och är numera inriktade på att producera dryckesmjölk, glass, yoghurt och crème fraîche av komjölk till återförsäljare i södra och mellersta Sverige. Försäljningen viker dock och enligt Dalsspira är skälet ändrade köpmönster till följd av pandemin, ”då den trogna kundgruppen äldre inte längre vistas i butik”.

Samtidigt har norska kunder inte heller besökt Dalsland och västkusten när gränsen stängt, vilket sänkt försäljningen. Bolaget har genomfört två nyemissioner om sammanlagt 5,25 miljoner kronor på kort tid.

Aktieutvecklingen för livsmedelssektorn och inte minst dagligvaruhandelns bolag är inget att skryta med under det senaste året. Samtliga bolag har gått betydligt sämre än index trots ökad efterfrågan i dagligvaruhandeln.

Aktieutvecklingen för dagligvaruhandelns bolag inget att skryta med.

Tufft börsår för livsmedelsbolagen

Marknad

Aktieutvecklingen för dagligvaruhandelns bolag inget att skryta med – trots ökad efterfrågan i butik.