Malin Eborn

Ekonomirådgivare Nils-Inge Larsson på HIR Skåne.

<p>Ekonomirådgivare Nils-Inge Larsson på HIR Skåne har de senaste månaderna observerat att en stor andel av hans lantbrukskunder fått räntehöjningar på mellan 0,4 till 1 procentenheter på sina bottenlån. Höjningarna har skett i flera olika banker med hänvisning till att bankerna fått högre kostnader och därför kräver högre marginaler. </p>

<p>– Framför allt drabbas de företag som har ett svagt resultat i redovisningen och som inte kan visa ett bra likviditetsflöde, säger han.   </p>

<p>I lantbruket har många företag av tradition inte öppet redovisat sina vinster. </p>

<p>– Man har till exempel återinvesterat kapitalet vilket varit rätt ur skattemässiga skäl. Men nu slår det tillbaka, säger Nils-Inge Larsson. </p>

<p>Han ser också en tydlig attitydförändring att det blivit svårare att få lån till nya investeringar för denna kategori lantbruksföretag. </p>

<p>– Affärer som vi för bara 8 till 10 månader sedan såg som självklara har vi fått nej på från den befintliga banken nu, säger han. </p>

<p>En mer restriktiv hållning från bankernas sida när det gäller exempelvis tillkottsförvärv av mark kan leda till färre köpare på marknaden och att markpriserna stagnerar eller börjar gå ner, tror han. </p>

<p>– I grunden tycker jag att det hade varit positivt för näringen med en lägre prisnivå på mark. Men omställningen för de som är inne i marknaden kan bli väldigt brutal, säger han. </p>

<p>Vad som händer framöver med markpriserna hänger mycket på hur bankerna agerar. </p>

<p>– För ett och ett halvt år sedan kände jag mig rätt trygg med att bankerna inte skulle tvinga ut en massa fastigheter på marknaden. Men efter deras agerande här under vintern så är jag inte lika säker, säger han. </p>

<p>Räntorna är generellt väldigt låga men om det allmänna ränteläget börjar klättra upp kan det bli tufft för många. </p>

<p>– Det kommer säkert vara en del som, om räntorna stiger kraftigt, tvingas realisera tillgångar eller avveckla helt enkelt för att man inte har möjlighet att finansiera verksamheten vidare på ett sätt som går att leva på, säger Nils-Inge Larsson.  </p>

<h3>Hushållningssällskapet i Östergötland</h3>

<p>Även ekonomirådgivare Lars-Åke Gustafsson på hushållningssällskapet i Östergötland upplever att bankklimatet hårdnat det senaste året och att det är svårare att få beviljat nya lån. Framför allt är det tufft för mjölkföretag där många till följd av mjölkkrisen uppvisar dåliga resultat. Men förändringen påverkar alla produktionsgrenar. </p>

<p>– Banken går igenom sina engagemang och gör en "rating" hur bra företagen är. Har man för dåliga resultat eller för litet eget kapital blir det tuffare villkor, säger han.  </p>

<p>Anders Sigurd, kontorschef på LRF Konsult i Skara, menar att förändringen kommit successivt de senaste åren sedan de så kallade Baselreglerna infördes för bankerna som en följd av finanskrisen. </p>

<p>– Framför allt är det svårt för en arrendator att låna pengar i dag. Även om de är väldigt duktiga producenter får de ändå inte banklån vilket är ett stort problem, säger han. </p>

<h3>Jordbrukets skuldsättning 2007-2016 (miljoner kronor)</h3>

<p>Långivare till svenska jord- och skogsföretag</p>

<p><i>Scrolla eller dra till höger i bilden för att se alla banker och siffror.</i></p>

<p>Swedbank största långivaren till lantbrukare</p>

<p>Den sammanlagda utlåningen till skogs- och lantbruket ökade med 17,9 miljarder förra året och uppgick totalt till 311 miljarder kronor vid årsskiftet. </p>

<p>Det motsvarar en ökning på 5,9 procent. Skuldsättningen inom lantbrukssektorn har ökat med 7,2 procent per år sedan 2007. Men ökningstakten har under de senaste fem åren avtagit ner till i genomsnitt 5,4 procent per år, enligt Lantbruksbarometern. Skogs- och lantbruksnäringen har i sin helhet en hög soliditet på cirka 70 procent. Däremot är spridningen i skuldsättning stor. Den största andelen av de större, mer intensiva producenterna har en betydligt lägre soliditet. </p>

<p>Swedbank och Sparbankerna är i särklass den största långivaren och står ungefär för en tredjedel av krediterna till jordbruket. Även Landshypotek har en stor del av långivningen, ungefär 20 procent.  </p>

<p>I Lantbruksbarometern ställdes för första gången också frågan "Amorterar du tillräckligt i förhållande till framtida investeringar och generationsskifte. Svaret blev att 69 procent anser sig amortera tillräckligt, 17 procent svarade nej och 14 procent kände sig tveksamma. Den produktionsgren där flest ansåg att de amorterar tillräckligt är fjäderfä, där 74 procent hade svarat ja på frågan. Bland de företag som hade mindre än 25 hektar ansåg däremot bara 59 procent att de amorterade tillräckligt att jämföra med 74 procent i gruppen med en areal på mellan 101 till 200 hektar. </p>

<p>Rådgivare vittnar om en allt tuffare bankattityd där lantbruksföretag som inte kan uppvisa goda resultat får försämrade villkor. Läs hela ATL bankgenomgång och se hur skuldsättningen ser ut per bank.</p>

Rådgivare: Fler lantbrukare med svaga resultat får försämrade bankvillkor.