Hans Dahlgren

Utanför Malmö, ett stenkast från speedwaybanan på Jägersro, sitter Göran Hansson i sin New Holland TX66 från 1999 och tröskar brödvete av sorten Norin. En bit bort i fältet kör kollegan en betydligt nyare Case IH 9230 på band.

– Den här äldre tröskan är betydligt snällare mot halmen, vilket passar bra i år. Det är ju viktigt att ta tillvara halmen för alla djurägare och det är stor efterfrågan, säger han.

Ironiskt nog tornar regnmolnen upp sig en bit bort. De första små regndropparna på flera veckor landar retfullt på tröskans vindruta, men sedan blir det inte mer.

På de här fälten räknar han normalt med att ta i alla fall nio ton per hektar. Efter att ha avverkat årets första fält uppskattar han helt andra siffror.

– Från 800 kilo upp till 4,5-5 ton.

Drygt tio mil norrut har en handfull halländska odlare gett upp hoppet för en del av det tänkta maltkornet. De bildade istället en skördekedja och hackade i veckan helsäden till grovfoder. Leveransen, totalt omkring 250 ton, går till en plansilo hos en mjölkproducent i Småland.

– Vi hjälper en av alla mjölkproducenter som har ont om foder, så det är lite win-win, säger Magnus Melin, växtodlare och även växtodlingskonsult på Hushållningssällskapet i Halland.

Han kallar beslutet för förlustminimering. Istället för att vänta ut kärnorna till foderkorn bedömde de att kalkylen skulle bli något bättre om de hackade helsäden och sålde det.

Om fler går i samma tankar tycker Magnus Melin att man inte ska vänta för länge. Som grovfoder är kvaliteten bättre om det inte mognat ut helt.

– Ju förr desto bättre. Nu mognar det snabbt så det får ju gå undan.

Ojämnt. På fälten vid Jägersro i Malmö är det glest och ojämn storlek på axen. ”Det är väldigt torrt och nerbränt på många ställen, men det är inget annat att vänta med det vädret vi har haft, tyvärr”, säger Göran Hansson.

Även i Västergötland har tröskningen av höstkorn kommit igång på flera håll. På Hjelmsäters egendom vid Kinnekulle ser det lite bättre ut än i sydligaste Sverige.

– Känslan är väl att det hamnar på drygt fem ton. Med tanke på att det nästan inte kommit något regn så är väl inte det så dåligt. Så jag är positiv i detta dåliga läge. Jag är mera orolig för vetet, säger lantmästare Edvard Hamilton.

Redan nästa vecka kan det vara dags för veteskörd, flera veckor tidigare än normalt.

– Man har väl aldrig tröskat vete i juli på de här breddgraderna.

Gården har kapacitet att lagra spannmålen själv och kan avvakta med försäljning.

– Generellt brukar jag aldrig sälja förrän jag vet vad jag har för kvalitet och kvantitet. I år var det ju lite lockande när vetepriserna var rätt bra i mars, men det är ju skönt att man inte tecknat några kontrakt. Då hade man nog sovit sämre.

Det blir lite annorlunda perspektiv på tröskningen när drönaren tar bild från ovan.

För Göran Hansson i tröskan utanför Malmö är situationen, som för så många andra, mera osäker. Han har kontrakt med krav på leverans och det är fortfarande oklart hur stor skörden blir totalt.

– Jag kommer i alla fall inte att kunna uppfylla kontrakten fullt ut.

Så det får bli en diskussion med köparen?

– Det hoppas jag. Jag hade ju i alla fall väntat mig halv skörd, men det blir det inte.

Slutar. Göran Hansson har också entreprenadverksamhet och har nu bestämt sig för att lägga av med lantbruket.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/spannmalsodlare-far-svart-att-leverera/">Försöker hitta lösningar för odlare</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tjuvar-skordade-ett-falt-med-ho-nar-agaren-var-bortrest/">Fräcka tjuvar stal allt hö på fältet</a>

I veckan har tröskorna börjat rulla i de flesta grödor. Alldeles för tidigt. Efter den torraste försommaren på 26 år visar de första tröskningarna på nedslående resultat.

I veckan har tröskorna börjat rulla i de flesta grödor. Med nedslående resultat.

”Jag hade i alla fall väntat mig halv skörd”

Växtodling

Göran Hansson räknar med knapp halv skörd i torkan som också ger halm- och foderbrist.