Malin Eborn

Tröskningen kom i gång runt den 18 september på Fredrik Lindhs totalt 285 hektar foderkorn och 50 hektar foderhavre i Västerbotten.

– Sedan var det regn, regn och regn och bara någon enstaka tröskdag, säger han.

När han i slutet på november stod med mer än halva skörden kvar och nollgradig temperatur tog han till ett helt nytt grepp.

ATL-TV: <a href="Besvärligt läge i spannmålsskörden ">Besvärligt läge i spannmålsskörden </a>

ATL-TV: <a href="https://delivery.youplay.se/r/02CE8">Här rullar de skånska tröskorna</a>

Genom att montera en byggtork på den 18 år gamla New Holland tröskan gick det att köra några av de sista dagarna i november. Byggtorken hyrde han tillsammans med dieselverk som försörjde torken med 240 volt. Styrrör monterades på var sin sida av tröskan så att rensfläkten kunde suga in den varma luften. På det viset blev luften torrare också.

– Det hade snöat lite på natten, men när jag körde igång byggtorken på morgonen var rensluften 20 grader varm och rensverket gick därmed ganska bra, säger han.

ATL-TV: <a href="https://delivery.youplay.se/r/A9258">Majsskörd i blötföre</a>

ATL-TV: <a href="https://delivery.youplay.se/r/21103">Band räddar potatisskörden</a>

ATL-TV: <a href=" ATL tar tempen på spannmålsskörden ">Vi tar tempen på spannmålsskörden</a> <a href="https://delivery.youplay.se/r/21103"> </a>

Dock byggdes det på en vall med snö och is på skärbordet som han fick sopa bort några gånger.

Senare under dagen steg temperaturen men Fredrik Lindh fortsatte att ha byggtorken igång och upplevde att det gick bättre då. Under de tre dygnen som det gick att köra tack vare byggtorken lyckades han rädda mellan 150 och 200 ton spannmål.

– Jag kunde köra ända fram till elva- tolv på kvällen. Utan byggtorken hade sållen frusit, säger han.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/jordbrukare-i-haparanda-fick-hjalp-fran-finland/">Jordbrukare i Haparanda fick hjälp från Finland</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/han-vill-fa-upp-fler-troskor-for-att-radda-skorden/">Han vill få upp fler tröskor för att rädda skörden i norr</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/jag-har-raddat-det-som-ska-in-under-tak/">Han blev klar – precis innan snön föll</a>

Men den 29 november kom en decimeter blötsnö, som gjorde att kornet la sig och han fick ge upp. Totalt handlar det om halva skörden som inte kommit in i år vilket blir ett hårt ekonomiskt bakslag.

– Jag ligger nog ute med 1 miljon kronor på backen när det gäller foderkornet och foderhavren. Dessutom lyckades jag inte ta in någon halm och måste köpa strö, säger han.

Spannmålen som används till den integrerade grisproduktionen med cirka 4500 levererade slaktsvin om året måste nu kompletteras med inköpt foder. 2017 går till historien som det värsta året både han och hans pappa kan minnas. Även om det hänt att inte spannmål kunnat bärgas tidigare har det då bara handlat om några få hektar.

– Men man får glömma och förlåta. Jag hoppas att detta inte ska sammanfalla med att det inträffar andra saker i världen som kan ge ett lågt fläskpris, säger han.

Han hoppas kunna skicka med ett tips till maskinbranschen genom sin uppfinning.

– Om trösktillverkarna kunde fixa ett sätt att leda in värmen från motorn till fläkten skulle detta underlätta tröskning även en bra höst då fukten slår till på kvällarna, säger han.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/troskan-fick-nytt-liv-som-inplastare/">Tröskan fick nytt liv som inplastare</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/har-troskas-och-torkas-gron-majs/">Här tröskas och torkas grön majs</a>

Nöden har ingen lag denna förfärliga spannmålssäsong i Västerbotten. Tack vare en byggtork på tröskan kunde Fredrik Lindh i Burträsk köra i minusgrader.

Fredrik Lindh lyckades rädda 150 ton spannmål med sin uppfinning.