Maria Eremo

Bernt-Inge Johansson är deltidslantbrukare i Kumla. Sedan något år tillbaka samarbetar han med det lokala surdegsbageriet – bara två kilometer från den egna spannmålsodlingen.

– Jag har bara cirka tio hektar spannmål, förutom köttdjur och vall, det var ju bara idioti att inte hitta på något kul med det, säger Bernt-Inge Johansson.

Så gick tankarna 2016 och därför började han odla kulturspannmål, närmare bestämt öländskt lantvete. Kulturspannmål har djupare rötter och längre strån än de modernare sorterna och passar bra för ekologisk odling.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/spirande-lonsamhet-for-kulturgrodor/">Nytt liv för åldrigt vete</a>

– Jag ville göra på det här viset för att min ideologi är att jag tror mer på det lokala. När jag under förra året fick kontakt med Lokal, surdegsbageriet, så jobbade vi vidare utifrån det.

I och med det extremt lokala samarbetet tror och hoppas Bernt-Inge Johansson att pengarna stannar i bygden.

– Jag har ju små mängder, så för mig lönar det sig inte att köra iväg mitt Kravmärkta vete och få ersättning som om det vore konventionellt då det inte finns någonstans att lämna ekospannmål i närheten. Det här tjänar jag helt klart mer på. Just nu håller jag mig till tio hektar per år, men vi får se hur det blir i framtiden.

Rakt över åkern, i den gamla kyrkan där surdegsbageriet huserar, finns ägaren och bagaren Emanuel Eskilsson.

– Våra ingredienser är så lokala som det bara går och det är ju precis så vi vill arbeta. När vi kan köpa spannmål direkt från lantbrukarna kan de också få mer betalt. Det ska finnas ett engagemang hela vägen. Vi försöker peppa dem att odla gammal kulturspannmål, det lämpar sig bra för eko, säger han.

En bit in bland husen, bakom den röda ladan, finns surdegsbageriet i Kumla. Lantbrukare Bernt-Inge Johansson tycker om att hans kund finns så nära som två och en halv kilometer bort.

För Bernt-Inge Johansson finns det ett mervärde i att ha sin kund geografiskt nära och att få verka på en lokal marknad utan mellanhänder långt borta som tar en stor del av den ekonomiska kakan. Samarbetet flyter på bra och både lantbrukare och bagare är nöjda.

– Nu ska jag försöka få till en egen tork, det står högst upp på investeringslistan. Då skulle jag slippa åka iväg med vetet för torkning och kan i och med det förhoppningsvis få ut ännu mer för det jag odlar. Det är ju redan i dag den två- till tredubbla betalningen för bra kvalitet, vi får se vad det kan bli framöver.

– Vi märker ju av en stolthet hos de lantbrukare vi samarbetar med och det känns riktigt bra, säger Emanuel Eskilsson.

Bernt-Inge Johansson berättar att det nog finns en del som tycker att han är lite tokig som satsar på den här typen av odling, men själv tror han absolut att mängden skulle kunna öka.

– Visst är det mer jobb för mig än tidigare, men det är det verkligen värt.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sa-mycket-steg-akermarkspriserna-i-sverige/">Så varierar åkermarkspriserna</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/stort-intresse-for-aldre-spannmalssorter/">Gamla spannmålssorter vinner mark</a>

<h3>Bernt-Inge Johansson</h3>Företagsform: Enskild firmaÄgare: Bernt-Inge JohanssonOmsättning: 250 000 kronorVinstmarginal: 5 procentAreal: 25 hektar egen mark, sju hektar arrende för jordbruk och 17 hektar skog.<h3>Lokal Eko – surdegsbageri</h3>Företagsform: AktiebolagÄgare: Sex stycken delägareAntal anställda: TvåOmsättning: 2 miljoner kronorVinstmarginal: 5 procent

Korta avstånd från åker till bageri ger spannmålsodlaren Bernt-Inge Johansson mellan två och tre gånger så mycket betalt för vetet som innan.

Gamla lantsorter och närodlat är receptet.